10 20 40 60 cm

mittakaava > 60 cm

         
Bilder:

Gösta Sundman: Suomen Kalat (Kansalliskirjasto, The National Library of Finland), Lauri Urho

Lax

Salmo salar (L.)

  • Familj: Laxfiskar – Salmonidae
  • Liknande arter: hundlax, puckellax, regnbågsöring, silverlax, öring
  • Storlek: 60–110 cm, 2–12 kg, som störst 30 kg.
  • Utseende: En strömlinjeformad laxfisk. Stjärtfenan har högst 12 fenstrålar, vilket skiljer den från stillahavslaxarna. Laxen och öringens havsform påminner om varandra, liksom laxens och öringens insjöformer. Laxens stjärtskaft är smalare. Det sägs att man kan hålla upp en lax genom ett grepp runt stjärtskaftet, men detta gäller inte för öringen. Hacket i laxens stjärtfena är ofta tydligare än hos öringen, vars stjärtfena har en nästan rak bakre kant. Vid lektid kan den här skillnaden mellan lax och öring ändå försvinna. Laxens överkäke sträcker sig bara till ögats bakre kant, medan den hos öringen fortsätter längre bak. I laxens gom sitter tänderna i en rak rad fästa i plogbenet. Den lekande hanen får en krokformad käke.
    De unga laxarna har stora ögon och påminner inte mycket om sina vuxna artfränder. De skiljer sig från öringens ungar genom sina långa, vassa bröstfenor. Hos laxsmolt sträcker sig överkäken bara till nedanför pupillen, medan den hos öringsmolt fortsätter bakom ögat.
  • Färg: Innan fisken leker är sidorna silverglänsande och ryggen grön- eller blåskiftande i olika nyanser. Särskilt ovanför sidolinjen har den x-formade svarta fläckar. På gällocket och under sidolinjen är fläckarna färre, och fenorna saknar fläckar. Då laxen leker blir den mörkare, med bruna eller bronsfärgade toner. Fläckarna blir fler och en del av dem är röda. Insjölaxhonorna blir så mörka att de ser sotiga ut.
    Laxens ungar har oftast 8-10 stora, tydliga ovala fläckar och några små röda prickar utan ring på sidan.
  • Lek: Vandrar upp för älven den är född i, både från sjöarna och havet. Vandringen börjar redan på våren och fortsätter in på sommaren. Resten av sommaren tillbringar laxen i älven, och den leker först i september-november. Leken sker på 0,5-3 meters djup och kan vara i ett par veckor. Större delen av laxarna dör av utmattning under leken. Endast 3-6% lyckas ta sig tillbaka till havet och en andra lek, och bara någon promille leker tre gånger. Av våra laxar är idag merparten utplanterade, och eftersom älvarna blivit uppdämda kan de inte vandra upp för att leka, även om de lyckas ta sig till den älv de blivit utplanterade i.
  • Föda: De unga laxar som ännu lever i älven, smolten, äter plankton och små bottendjur, medan laxar som lever i havet främst äter strömming och skarpsill.
  • Utbredning och livsmiljö: Lax finns över hela östersjöområdet och i älvmynningar som en följd av utplantering. Laxar som fortplantar sig i naturen vandrar numera bara upp i Torne älv och Simojoki. Från Ishavet vandrar laxen upp längs Tana älv och Neiden älv. I våra sjöar förekommer laxen naturligt i Vuoksen, även om stammen där numera är beroende av utplantering på grund av uppdämning av älvarna. Dessutom har lax planterats ut åtminstone i Enare träsk.
Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj
Download NatureGate app for iPhone! Download NatureGate app for Android!

National fishing travel site of Finland: www.fishinginfinland.fi


Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page