10 20 40 60 cm

mittakaava < 40 cm

         
© Copyright: Bilder:

Wilhelm von Wright: Pohjolan kalat, Lauri Urho, Petri Savola (Uudenmaan ympäristökeskus), Jouko Lehmuskallio

. All rights reserved.

Nejonöga

Lampetra fluviatilis

  • Familj: Nejonögon – Petromyzonidae
  • Liknande arter: bäcknejonöga, havsnejonöga
  • Storlek: I havet 25–35 cm, högst 40 cm, i insjöar 18–28 cm.
  • Utseende: Nejonögat hör till överklassen käklösa fiskar, och är mycket avlägset släkt med övriga fiskar. Munnen är en rund sugmun och underkäke saknas helt. Också de fenor som bildar par saknas. Istället för gällock har nejonögat 7 skilda små gälöppningar i rad bakom huvudet. Nejonögat har färre tänder än havsnejonögat, som ibland påträffas på våra havsområden. De små tänderna sitter i en enda ring i munnen. Nejonögats tänder är vassa, medan de hos bäcknejonögat är trubbiga. Bäst känner man igen vuxna exemplar av familjens olika arter på basis av storleken. Bäcknejonögat är sällan över 15 cm långt. Nejonögat i sin tur uppnår aldrig en halv meters längd, medan alla havsnejonögon som observerats hos oss har varit större än så. Lättast är det att ta miste på ett litet, lekande exemplar av insjöformen av nejonöga och ett ovanligt stort exemplar av bäcknejonöga. I det här fallet är de vassa tänderna det bästa kännetecknet.
    Nejonögats 2-3 cm långa larv som lever i bäckar och åar kallas linål. Larverna saknar ögon och har hästskoformad mun, och är så pass identiska med bäcknejonögats larver att arterna inte kan skiljas från varandra utan mikroskop.
  • Färg: Förutom storleken är färgen ett bra sätt att skilja åt nejonögat och havsnejonögat. Nejonögats rygg är jämnt mörkgrå, medan havsnejonögats rygg är tydligt marmorerad. Det finns en liten skillnad mellan nejonögats och bäcknejonögats färg. Nejonögat har ljus buk, men med mörka oregelbundna fläckar. Bäcknejonögats buk är jämnare ljus.
  • Lek: Då nejonögat tillbringat 2-3 år i havet vandrar den på hösten upp i åar och bäckar för att leka. Den tillbringar sedan vintern där, utan att äta, och i maj-juni leker den på grusbotten i rinnande vatten. Efter leken dör nejonögat. Larverna, linålen, tillbringar 3-5 år i ån eller bäcken, nergrävda i bottnen. De får föda genom att sila vattnet. Efter det här skedet sker en metamorfos till storögda nejonögon. Den här fasen varar runt ett halvår, och under den tiden håller sig nejonögat undan och äter inte. Sedan vandrar nejonögat till havet. De nejonögon som lever i sjöar har en liknande livscykel, men istället för havet tar de sig till en större sjö.
  • Föda: Suger sig fast i sidan eller gälarna på fiskar och suger sin näring från dem.
  • Utbredning och livsmiljö: Nejonögat är vanlig vid alla våra kuster och i åar som har sitt utlopp i havet. Uppdämningen av åar har fått stammen att minska, men inte så dramatiskt som andra vandrande fiskar. De starkaste populationerna finns numera i Finska viken samt Satakundas och Österbottens åar och älvar. I fråga om sjöar har den påträffats i Saimen, Pyhäselkä, Höytiäinen, Päijänne, Konnevesi och Näsijärvi.
Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!

National fishing travel site of Finland: www.fishinginfinland.fi


Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page