© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Åkersenap

Sinapis arvensis

  • Familj: Korsblommiga växter – Brassicaceae (Cruciferae)
  • Växtform: 1-årig ört.
  • Höjd: 20–60 cm. Stjälken förgrenad upptill, kantig, hårig-nästan kal, ibland violettaktig.
  • Blomma: Kronan radiärsymmetrisk, ljusgul, ca 1,5 cm bred; 4 kronblad, utstående, faller lätt av. 6 ståndare, varav 4 långa och 2 korta. Pistillen sambladig, 1 stift, 1 märke. Blomställningen en klase som förlängs då frukten bildas.
  • Blad: Strödda, de nedersta med skaft, längre upp utan skaft. Bladskivan helgrön, sträv, de nedre stortandade-flikiga, upptill lansettlika, tandade.
  • Fukt: Cylindrisk, kal (ibland glest styvhåriga), 3-7-nerviga, 3-4 cm lång skida med många frön, utstående, snett uppåtriktad, med en 10-15 mm lång, rak, kantig näbb utan frön i spetsen. Skidans skaft 3-5 mm. Fröna svarta.
  • Växtplats: Åkrar, trädesmark, vägrenar, bangårdar, skräpmark, jordhögar, soptippar, trädgårdar, gräsmattor.
  • Blomning: Juni-september.

Ifall man vill se åkersenap är det mest sannolikt att man hittar den på en åker på Åland, dit den kommit som inkomling med jordbruket för århundraden sedan. Dessutom har den etablerat sig här och där på vid vår sydvästra kust och även i inlandet. Längre norrut är den en av många ettåriga växter som förekommer på jordhögar, nyplanterade gräsmattor, skräpmark, odlingslotter och andra platser där jorden rörts om. Ofta härstammar tillfälliga förekomster från importerad säd, eller numera från gräsfrön. Åkersenapen har också tagit sig hit i segelfartygens ballastjord, med ryska militärtransporter och övriga transporter – arten är vida berest. En del nya förekomster kan härstamma från ytjord som tagits från gammal odlingsmark. I Finland påträffas både en underart med kal skida (var. arvensis) och en med hårig skida (var. orientalis).

Åkersenapen sprider sig snabbt och producerar en enorm mängd frön, t.o.m. tiotusentals hos ett stort exemplar. De svarta fröna lämpar sig för senapstillverkning men används inte särskilt ofta i detta syfte, eftersom det finns arter som ger större skörd. Som råvara för senap odlas senapssläktets vitsenap (S. alba) och kålsläktets svartsenap (Brassica nigra) samt sareptasenap (B. juncea). Alla tre kan påträffas i Finlands hamnar, på bangårdar och på soptippar. Oftast förväxlas åkersenapen med åkerrättikan (Raphanus raphanistrum), vars blad är tydligare parflikiga, vars foderblad är upprätta och som har mycket lätt identifierbara pärlbandsliknande ledade skidor. Dessutom kan den sammanblandas med majrovan (Brassica napus), vars blad är nästan helbräddade, stjälkomfattande och grågröna.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page