Aconitum x stoerkianum Aconitum x stoerkianum Aconitum x stoerkianum Aconitum x stoerkianum Aconitum x stoerkianum Aconitum x stoerkianum

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Äkta stormhatt

Aconitum napellus ssp. lusitanicum

  • Familj: Ranunkelväxter – Ranunculaceae
  • Växtform: Flerårig ört. Knölliknande jordstam.
  • Höjd: 0,8–1,5 m. Stjälkens övre del är hårig.
  • Blomma: Hyllet zygomorft, mörkviolett, ca 2 cm högt. 5 kronbladslika foderblad, det översta hjälmformat, normalt något bredare än höjden, tätt behårat och gråaktigt. Två kronblad som nektarblad inuti det hjälmformade foderbladet. Flera ståndare. Vanligtvis 3 fria pistiller. Blomställningen är en klase, oförgrenad eller något förgrenad vid basen, med korta tättsittande hår eller ibland kal.
  • Blad: Strödda, lågbladen har långt skaft, stjälkbladen har kort skaft eller saknar skaft. Bladskivan är ofta hårig upptill, 3-flikig ända till basen, flikarna smala, spetsiga och även de djupt flikiga.
  • Frukt: Bågformig, kal, ca 17 mm lång kapsel med näbb, sitter vanligtvis sitter grupper om tre.
  • Växtplats: Trädgårdar, parker, dikeskanter, skräpmark, lundar och bäckfåror. Prydnadsväxt, rätt sällan förvildad, men klarar sig länge på växtplatsen.
  • Blomning: Juni-september.

Stormhattarna skyddar sig mot växtätare genom en giftcocktail som innehåller bland annat akonitin, som fått sitt namn av släktet stormhattar, och med det besläktade alkaloider. Särskilt noga skyddar växten sin jordstam, men så gott som alla delar ovan jord är också giftiga. Man har länge känt till att stormhatten innehåller gift, och redan i forna tider användes stormhattsextrakt i pilar för att orsaka förgiftning. I den västerländska civilisationens gryning utnyttjade romarna, grekerna och araberna stormhattens gift för en uppsjö av ändamål: allt från krigföring och jakt på rovdjur till mord på besvärliga makar, politiska motståndare och andra fiender.

Några gram av stormhattens rot ser inte mycket ut, men räcker för att orsaka förfärliga symptom som efter ett par timmar leder till en mycket plågsam död. Rätt doserad kan ändå stormhattens jordstam och rent akonitin användas som smärtlindrande medel, för att förhindra inflammationer och för att utvidga blodkärlen t.ex. vid kranskärlssjukdomar. Även om det sägs att stormhatten är mindre giftig i svalare klimat ska man inte ta onödiga risker med växten.

Den ståtliga stormhatten odlas som prydnadsväxt i många trädgårdar. Förutom den äkta stormhatten odla man hos oss också korsningen trädgårdsstormhatt (A. × stoerkianum) vars blommor beroende på sort kan vara vit- och blåbrokig eller blåröd. I vår natur förekommer också den sällsynta nordiska stormhatten(A. lycoctonum) vars översta hjälmformade kronblad är klart högre än hos dess släktingar, och vars blad är mindre flikiga. Även den odlas ibland i trädgårdar, men alla finner den inte särskilt dekorativ.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj
Träd och buskar i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page