Salvia nemorosa Salvia nemorosa Salvia viridis Salvia verticillata Salvia vertillicata Salvia glutinosa Salvia officinalis

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Ängssalvia

Salvia pratensis

  • Familj: Kransblommiga växter – Lamiaceae (Labiatae)
  • Växtform: Flerårig ört.
  • Höjd: 30–70 cm. Stjälken 4-kantig, mjuk- och glandelhårig.
  • Blomma: Kronan zygomorf, mörkblå-violett, 20-30 mm lång, sambladig, 2 läppar, 5-flikig, lång kronpip. Den övre läppen halvmåneformad, den undre 3-flikig, den mellersta fliken större än de andra. Fodret klocklikt, 5-flikigt, vanligtvis blårött ovantill. 2 ståndare. Pistillen sambladig, 1 stift, 2 märken, stiftet längre än kronan. Blomställningen för det mesta en gles, axliknande grupp högst upp på stjälken, formad av enskilda kransar med 4-6 blommor som sitter i bladvecken.
  • Blad: Till största del i rosett vid basen, motsatta på stjälken, skaftförsedda. Bladskivan äggrund-utdragen, hjärtformad bas, rynkig, kanten dubbelt knölig–sågad. Blomställningens stödblad är små.
  • Frukt: 4-delad klyvfrukt.
  • Växtplats: Avstjälpnings- och lastplatser, järnvägar, dikeskanter, åkrar, gräsmarker, parker, trädgårdar.
  • Blomning: Juni-augusti.

Salviasläktets namn kommer från latinets salvare, ’bli frisk’, och det svenska ordet salva torde ursprungligen ha syftat på just salvia. Man tänkte sig att särskilt kryddsalvian (S. officinalis) kunde bota alla möjliga sjukdomar och krämpor, eller rent av ge evigt liv. Salviasläktet är de kransblommia växternas största släkte, och många av arterna används som krydd- och prydnadsväxter. I Finlands natur är det sällan man ser dem. Hos oss är det oftast ängssalvia som påträffats, som inkomling vid bosättningar. Den är en ståtlig växt men hos oss är korsningar mellan den och stäppsalvia (S. Nemorosa), nämligen skogssalvia (S. × sylvestris), vanligare. I princip skulle också de båda arterna i sig vara trevliga perenner. Andra arter som odlas som prydnadsväxter hos oss är bland annat klibbsalvia (S. glutinosa), broksalvia (S. Viridis) som påminner mycket om skogssalvia, och den stora kranssalvian (S. verticillata).

Salvians vackra blommor hör till familjens största. De har en mycket specialiserad pollineringsmekanism. Till skillnad från många andra kransblommiga växter har salvian bara två ståndare. Deras ståndarknappar är uppdelade i två mycket olika delar: den ena håller upp ståndarsträngar innehållande pollen i skydd av blommans övre läpp, medan den andra utvidgats till en spadliknande skiva vars uppgift är att delvis stänga till kronpipen och ta emot knuffar från humlans sugsnabel, när insekten försöker nå nektarförrådet som finns gömt där. Ifall insekten träffar denna yta faller ståndarsträngarna i andra ändan av konstruktionens framåt, så att de träffar insektens rygg. I nästa blomma den besöker kan sedan det pollen den för med sig hamna på pistillens märke, som reser sig tydligt ur kronan.

Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page