© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Backförgätmigej

Myosotis ramosissima

  • Familj: Strävbladiga växter – Boraginaceae
  • Växtform: 1-årig ört. Huvudrot kort, mörkbrun.
  • Höjd: 10-25 cm. Stjälken förgrenar sig från basen och har utspärrade eller tilltryckta hår.
  • Blomma: Radiärsymmetrisk, 1-2 mm bred. Krona vanligen blå, sambladig, trattformig, 5-flikig, med knölar vid kronpipens mynning. Foder sambladigt, klocklikt, djupt 5-flikigt, flikarna smala, något utsvängda; håren huvudsakligen utspärrade med krokar i spetsarna; i fruktskedet är fodret 2-3 mm långt, vanligen öppet och faller lätt av tillsammans med delfrukterna. Ståndare 5, ståndarsträngar fastvuxna i kronpipen. Pistill uppbyggd av flera fruktblad, med 1 stift. Blomställningen ett ensidigt knippe som växer ut och blir mer likt en klase. Samtliga blommor saknar stödblad. Blomskaftets hår starkt tilltryckta, efter blomningen är blomskaftet ungefär lika långt som fodret.
  • Blad: Strödda. Basalbladen skaftade med vingat skaft, stjälkbladen oskaftade. Basalbladen har ofta torkat då blomningen inleds. Blomskiva lansettlik-omvänt äggrund, helbräddad, på undersidan fler raka hår än på ovansidan.
  • Frukt: 4-delad klyvfrukt. Delfrukterna ägglika, släta, utan vingar, ljusbruna, ca 1,2 mm långa.
  • Växtplats: Torrängar, klipphyllor, hällmarker, sandtag, sandig mark.
  • Blomningstid: Maj-juni.

På våren kan vi ofta på torrängar och hällmarker i södra Finland se ett ljusblått blomsterhav bestående av små blommor som sträcker sig mot solen – blomman ifråga är förgätmigej. De enskilda blommorna är bara ett par millimeter i diameter, men då de förekommer i tusental förmår de dränka landskapet i blått. Om man vill utreda vilken förgätmigejart det är frågan om måste man ofta ta till luppen eller förstoringsglaset. Lättast sker bestämningen om man hukar sig ned och undersöker området mellan blomman och stjälken noggrannare. Om man då hittar ett tydligt blomskaft med tilltryckta hår är det frågan om backförgätmigej.

Backförgätmigej kan annars lätt förväxlas med vårförgätmigej (M. stricta), men hos den senare sitter blomman nästan fast i stjälken. Tydligast kan man se skillnaden hos exemplar som redan blommat länge eller som blommat ut och redan bär frukt. Man skall inte förvånas om man hittar växter av båda arterna: de växer nämligen ofta i samma bestånd. En tredje art slinker också ibland med, nämligen åkerförgätmigej (M. arvensis), men den blommar något senare. Vanligen är den betydligt större, men på torra växtplatser kan den till utseendet påminna om sina mindre släktingar. Men även om den är lågvuxen kan man se att fodret är större och blomskaften t.o.m. dubbelt så långa som fodret. Backförgätmigejen är den sydligaste av de tre arterna, den bringar oss vårlig ögonfröjd närmast längs Finska vikens kust, de andra har ett större utbredningsområde. Backförgätmigejen är också den som tydligast är kopplad till torrängar.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page