ssp. gotlandica

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Backsippa

Pulsatilla vulgaris

  • Latinsk synonym: Anemone pulsatilla
  • Familj: Ranunkelväxter – Ranunculaceae
  • Växtform: Flerårig ört. Rotstammen kort, upprätt. Något tuvbildande.
  • Höjd: 5–25 cm. Stjälken oförgrenad, ihålig, hårig, bladlös med undantag för bladcirkeln nedanom blomman, växer sig längre efter blomningen.
  • Blomma: Hyllet radiärsymmetriskt-klockformat, blårött, 5,5–8,5 cm brett. 6 Hylleblad i två cirklar, samtliga nästan lika stora, glänsande vithåriga på utsidan. Flera ståndare med gula ståndarknappar. Flera fria pistiller. Blommorna sitter enskilt och upprätt.
  • Blad: Bladen vid basen har skaft, de håriga skaften utvecklas efter blomningen. Bladskivan är 2-4 gånger parflikig. Flikarna är smalt linjära-avlånga, med så mycket som över 100 flikar per blad. De högre sittande bladen i cirkel under blomman, utan skaft, sammanvuxna vid basen, smala, med ett fåtal flikar i spetsen, raka, med vit behåring.
  • Frukt: Gråbrun, ca 3 mm lång nöt, med en 2-5 cm lång hårig näbb i ändan. Sitter i grupper om flera.
  • Växtplats: Torra kankaat??. Även prydnadsväxt.
  • Blomning: April-maj.

Backsippan finns inte längre i vår natur.

Hos oss representeras backsippssläktet numera av två arter, nipsippan (P. patens)och mosippan (P. vernalis), som båda har blivit ovanligare och fridlysts. Tidigare samlade man in stora mängder av dem på våren, dels för försäljning som snittblommor och dels hela växter för att planteras i trädgårdar. Då detta tydligt ledde till att växten blev sällsyntare förbjöds först försäljning av blommorna samt insamling i försäljningssyfte, och senare fridlystes växten helt. Som ny inkomling har också fältsippan (A. pratensis) påträffats hos oss. Vår fjärde representant för backsippssläktet, backsippan, har hunnit försvinna ur den finländska naturen. Dess sista växtplats fanns i Kasvilannummi i Salo, där den kunde påträffas ännu på 1930-talet. Det går ännu rykten om att den skulle ha observerats på andra håll i Finland – de förekomster som ligger närmast oss finns på andra sidan Bottniska viken, på Sveriges fastland och på Gotland. Artens stora blommor ha lett till att den även odlas som trädgårdsväxt. Den är inte krävande i fråga om jordmån och behöver ingen skötsel, i motsats till de arter som finns i vår natur – för dem kan man inte åstadkomma rätt förhållanden i trädgården. Då snön smält på våren dyker backsippans håriga knoppar genast upp ur jorden, och efter ett par dagar har de stora, blåvioletta blommorna utvecklats. Efter blomningen är arten fortfarande dekorativ, tack vare dess fröställningar som är försedda med långa fjun. Det är möjligt att vinden för fröna med sig till någon lämplig sydfinländsk sluttning eller rullstensås, så att växten igen blir en del av vår flora.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj
Träd och buskar i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page