© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Björnfloka

Heracleum sphondylium

  • Familj: Flockblomstriga växter – Apiaceae (Umbelliferae)
  • Höjd: 50–100 cm. Stjälk upprätt, stadig, fårad, hårig.
  • Växtform: 2- eller flerårig ört.
  • Blomma: Radiärsymmetrisk, hos ssp. sphondylium i blomställningens utkanter något zygomorfa, 7–10 mm bred. 5 gulgröna eller vita kronblad. Foderblad saknas. 5 ståndare. Pistill uppbyggd av 2 fruktblad. Blomställningen en sammansatt flock. Allmänt svepe som vissnar tidigt. Småflockarnas (12–25 st) svepe kvarsittande.
  • Bladen: Skaftade. Bladskivor parbladiga, vanligen 5, ibland t.o.m. 7 par småblad. Större mellanblad parbladiga med parflikiga småblad. Flikar spetsiga, tandade. Slidlik bladbas. Bladen strödda.
  • Frukten: Gulbrun, smal, brett oval–rund klyvfrukt (7–10 × 6–8 mm) som delas i 2 delfrukter.
  • Växtplats: Vit björnloka: Ängsartade renar, gårdar och trädgårdar, ballastområden vid hamnar, militärområden. Sibirisk björnloka: Renar, byfält, vägkanter, banvallar, lundar, lövängar, ruderatmark.
  • Blomningstid: Juli–augusti.

Björnflokan förekommer i Finland i två underarter. Sibirisk björnloka (ssp. sibiricum) är en välbekant flockblomstrig stor växt med gulgröna blommor. Den förekommer vid vägkanter, på skräpmark och banvallar. Den förekommer också i lundar och på lövängar på Åland. Vit björnloka (ssp. sphondylium) förekommer på omlastningsställen och gårdsplaner samt vägkanter och trädgårdar. Den har vita blommor. Båda dessa underarter kan ytterligare indelas i former som skiljer sig från varandra i bl.a. hårigheten på fruktämnena och frukterna. Björnlokan är giftig.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page