Typha angustifolia, Typha latifolia

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Bredkaveldun

Typha latifolia

  • Familj: Kaveldunsväxter – Typhaceae
  • Växtform: Flerårig ört. Horisontell, krypande jordstam.
  • Höjd: 100-200 cm. Stjälk ogrenad, kal.
  • Blomma: Blomställning ett tätt cylindriskt, tvådelat, kolvformat ax i toppen på stjälken. Mycket små blommor. Hanblommor i övre delen av blomställningen, honblommor i nedre delen; delarna vidrör varandra. Honblomsdelen svartbrun, 8-20 cm lång, 2-3 cm tjock, hylleblad hårlika. Ståndare 1-8, klubblika ståndarknappar. Pistiller 1.
  • Blad: Strödda, vanligen i stjälkens nedre del, oskaftade med lång slida. Bladskiva 10-20 mm bred, linjär, rätt styv, porös, ljust blågrön.
  • Frukt: Nöt.
  • Växtplats: Stränder, diken, dammar, kanaler. I grunt vatten eller ibland på blöt mark.
  • Blomningstid: Juli-augusti.

Bredkaveldunet är en karaktäristisk strandväxt som är lätt att få syn på. Artens kolvartade blomställning har gett upphov till ett flertal folkliga namn som cigarrer, narrkolvar, dunstockar, kabbörter och krutläskare. Ivern att namnge växten har antagligen att göra med att växten använts till många ändamål: unga skott och blomställningar åts som grönsak, den kraftiga jordstammen maldes för att dryga ut mjölet eller kokades till sirap, olja utvanns ur fröna, de mjuka “dunen” från honaxen användes som isolering eller som fyllnad i dynor, stjälken och bladen gav fibrer, bladen lämpade sig för att täta laggkärl och skotten lämpade sig utmärkt som foder för boskapen. Traditionen att använda blomställningarna som prydnad i vaser är ett senare påfund. Om man har kolvarna inomhus över vintern spricker de småningom upp och bildar ett luddigt virrvarr av frön och foderhår. Man kan förhindra att det går så här genom att behandla kolvarna med möbellack eller genom att fukta dem med glycerol.

Bredkaveldunet hör till de växter i Finland som kunnat dra den största nyttan av människans verksamhet. De har blivit allt allmännare, särskilt under de två senaste decennierna och fortstätter att breda ut sig till nya trakter: de lätta fröna förs på hösten och vintern av vinden till fuktiga platser skapade av människan, t.ex. dikeskanter.

I Finland påträffas förutom bredkaveldunet också det betydligt ovanligare smalkaveldunet (T. angustifolia). Som namnet säger har den här arten smalare blad och den föredrar något djupare vatten. Under blomningstiden är det lätt att skilja arterna åt, eftersom han- och honblomställningarna är klart åtskiljda hos smalkaveldunet och blomställningen är smalare.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page