© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Fjällsippa

Dryas octopetala

  • Familj: Rosväxter – Rosaceae
  • Höjd: 5–10 cm, efter blomningen längre.
  • Blomma: Stor, vit eller något gulaktig med 8 eller fler kronblad, radiärsymmetrisk. Kronblad breda med rund spets. Foder 8-flikigt, hårigt och glandelhårigt. Många ståndare och pistiller. Pistillernas stift långhåriga. Blommorna ensamma på långa skaft i toppen av skotten.
  • Bladen: Vintergröna, rosettställda i toppen av skotten. Bladskaft ganska långa, bruna och långhåriga. Bladskivor ovala, naggade och med nedvikta kanter. Läderartade, ovan mörkgröna och glänsande, under tätt, kort vitludna.
  • Frukten: Långa, smala nötter med hårigt stift.
  • Växtplats: Näringsrika fjällhedar, karga moar, klippbranter, ibland i barrskogsbältet. Kalkgynnad.
  • Blomningstid: Juli–augusti.

Fjällsippsläktets (Dryas spp.) arter är städsegröna och rislika. De växer på kalfjällen i norr och i bergstrakterna på det norra halvklotet. Fjällsippan är en typisk växt på öppna, vindpinade fjällhedar med sina krypande stammar och stora blommor. Den växer ofta tillsammans med vårbrodd, fjällgröna och nätvide.

På gynnsamma, kalkhaltiga växtplatser kan en fjällsippa täcka kvadratmeterstora ytor. En sådan växt kan vara över hundra år gammal. Fjällsippans stammar är inte rotslående utan hela växten är beroende av den enda, djupt nedträngande huvudroten.

Fjällsippan har använts som indikatorart då man studerat växtlighetens och klimatets utveckling efter istiden, eftersom rester av den bevarats årtusenden i marken. Fjällsippan utgjorde en del av den senglaciala tundraväxtligheten. Den har gett namn åt den sk. Dryas-perioden.

Andra arter i samma familj
Träd och buskar i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page