Bilder: ©Jouko Lehmuskallio

Fjällsyra

Oxyria digyna

  • Familj: Slideväxter – Polygonaceae
  • Växtform: Flerårig ört.
  • Höjd: 10–30 cm. Stjälk, kal, rödaktik, vanligen bladlös.
  • Blomma: Grönaktigt hylle bestående av två olikstora kransar med två blad var. Inre kransens blad 2–2,5 mm långa, upprätta, brett omvänt äggrunda och bildar ett fruktfoder. Yttre kransens blad ca. 2 mm långa, spretande och smalt elliptiska. Sex ståndare. Sambladig pistill med 2 stift.
  • Bladen: Lågblad rosettställda, långskaftade och kala. Bladskiva rund-njurlik, köttig, naggad, grön eller röd. Mellanblad saknas vanligen, ibland ett. Mellanbladets stipelslida hinnaktig, kort, vid och brun.
  • Frukten: Brett vingad, 3–5 mm lång nöt med märkestofsar i ändan. Vingbräm röda då frukten är mogen.
  • Växtplats: Snölegor i fjällen, fjällängar och bäckkanter.
  • Blomningstid: Juni–augusti.

Fjällsyrans släkte omfattar bara 2 arter. Den andra arten (O. sinensis) växer i Himalayas bergstrakter. Fjällsyrans pollen har hittats i 12 600 år gamla jordavlagringar i Norge. Den måste alltså ha varit en av de första växter som kommit dit då isen drog sig tillbaka. En annan tolkning är att den överlevt istiden på små isfria områden.

Fjällsyran är en flerårig växt som trivs på kalfjället. Den kan användas till föda. Växtens blad är syrliga och C-vitaminhaltiga. Bland lappar och eskimåer är de omtyckta grönsaker. Fjällsyran förekommer rikligast på kväverik jordmån, då den kan utnyttja nitrater i t.ex. fågelgödsel till att producera proteiner.

Andra arter i samma familj
Download NatureGate app for iPhone! Download NatureGate app for Android!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page