© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Fjällvedel

Astragalus alpinus

  • Familj: Ärtväxter – Fabaceae (Leguminosae)
  • Höjd: 10–20 cm. Förgrenad vid basen, uppstigande.
  • Blomma: Zygomorf. Fem blå eller violetta, vid basen ofta ljusa, sällan helt vita, kronblad varav överst seglet, vid sidorna vingarna och undertill kölen som är bildad av två kronblad. Blomman alltså en ärtblomma, 10–14 mm stor. 5 hopvuxna foderblad. 10 ståndare. Pistill uppbyggd av ett fruktblad. Blomställningen en klase med 5–15 spärrande blommor.
  • Bladen: Parbladiga med uddblad. 6–12 par småblad som är linjärt smalt elliptiska. Stiplerna fria. Bladen strödda.
  • Frukten: 2-rummig, hängande, svarthårig balja (1–1,5 cm).
  • Växtplats: Åsskogar, åstränder, fjällhedar, fjällängar och hällmarker i fjällen.
  • Blomningstid: Juni–juli.

Fjällvedeln är en mångårig art med ett uppåtstigande växtsätt. Den förekommer i de nedre delarna av kalfjället och i fjällbjörksskogen. På kalfjället är den ofta en följeart till fjällsippan och på mera ängsliknande platser är den en följeslagare till skogsnävan och borsttisteln. I södra Finland är den en åsväxt.

I Norden finns två underarter av fjällvedeln. Den ljusa fjällvädeln (ssp. alpinus) är vanligare i Norge och Sverige, och den mörka fjällvedeln (ssp. arcticus) är vanligare i Finland.

Fjällvedeln liknar mycket den sällsynta lappvedeln (Oxytropis lapponica). Lappvedelns småblad är spetsigare och gråludna. Lappvedeln är fridlyst.

Andra arter i samma familj

Follow us!


Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page