© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Gul fingerborgsblomma

Digitalis grandiflora

  • Familj: Grobladsväxter – Plantaginaceae
    (tidigare Flenörtsväxter – Scrophulariaceae)
  • Växtform: 2- eller flerårig ört.
  • Höjd: 40–120 cm. Stjälken oförgrenad, upptill styvhårig.
  • Blomma: Kronan klockformad eller trattformad, något zygomorf, gul, inuti oftast bruna nerver eller brunprickig, 30-45 mm lång, sambladig, grunt 4-flikig, slokande. Fodret 5-flikigt. 4 ståndare, varav 2 långa och 2 korta. Pistillen sambladig, 1 stift. Blomställningen en lång ensidig toppklase med många blommor.
  • Blad: Strödda, lång stjälk vid basen, allt kortare skaft längre upp. Bladskivan oval-lansettlik-äggrund, oregelbundet sågtandad, undertill styvhårig, upptill normalt kal.
  • Frukt: Äggrund kapsel.
  • Växtplats: Skogsbryn, skräpmark, trädgårdar. Prydnadsväxt och förvildad.
  • Blomning: Juli-augusti.

Till fingerborgsblomornas släkte hör ett tjugotal arter, varav de flesta är europeiska och hör hemma i medelhavsområdet. Den gula fingerborgsblommans naturliga utbredningsområde sträcker sig från Mellaneuropa långt upp i Sibirien. Närmast oss växer den naturligt i de baltiska länderna, längst norrut i närheten av Riga och på Ösel. Som det vetenskapliga namnet grandiflora antyder har växten stora vackra blommor, och hos oss odlas den i viss mån som prydnadsväxt. Till skillnad från sin tvååriga släkting fingerborgsblomman (D. purpurea) kan den trivas på samma växtplats i många år, men å andra sidan gror den inte lika lätt. Den har i någon mån etablerat sig i vild form på Åland, även om arten är sällsynt även där.

Liksom släktets andra arter är den gula fingerborgsblomman mycket giftig eftersom den innehåller glykosider, digitoxin och digitalin. Det lönar sig att hålla detta i minnet då man planerar att plantera fngerborgsblomma i sin trädgård – åtminstone småbarnsfamiljer bör tänka efter noggrant. De ämnen arten innehåller används som hjärtmedicin och i andra delar av världen har den odlats som medicinalväxt fast den hos oss sällan använts i detta syfte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page