Häckvicker
Vicia sepium
- Familj: Ärtväxter – Fabaceae (Leguminosae)
- Växtform: Flerårig ört.
- Höjd: 30–60 cm.
- Blomma: Rödviolett, zygomorf. Fjärilslik krona, överst seglet, på sidorna vingarna och nederst kölen som är bildad av två blad. Tio ståndare. Pistill entalig. Blomställningen en kortskaftad klase med 2–5 blommor.
- Bladen: Parbladiga med 4–8 par småblad och klänge. Småblad vanligen äggrunda. Stipler otandade, prickiga.
- Frukten: Mörkbrun eller svart balja.
- Växtplats: Ängar, åkerrenar, friska moskogar, lundar, stränder.
- Blomningstid: Juni–augusti.
Häckvickern är giftig. Den växer på många olika ställen men är vanligen något krävande när det gäller växtplats. Dess vegetativa förökning är effektivare än dess fröförökning. Växten bildar ett t.o.m. 6 meter långt förgrenat underjordiskt nätverk. Häckvickern behöver flera år på sig för att utvecklas till ett blommande individ.
Häckvickern indelas i Finland i två underarter, sydlig häckvicker (ssp. sepium) som har breda småblad och är sydvästlig i sin utbredning och nordlig häckvicker (ssp. montana) som är vanligare och har smalare småblad och ett mer krypande växtsätt.