© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Hamnsenap

Sisymbrium altissimum

  • Familj: Korsblommiga växter – Brassicaceae (Cruciferae)
  • Växtform: 1-årig ört.
  • Höjd: 30–80 cm. Stjälken spretigt förgrenad från basen, gleshårig, strävhårig nedtill. Som gammal styv och bladlös.
  • Blomma: Kronan radiärsymmetrisk, ljusgul, ca 1 cm bred; 4 kronblad, 5-8 mm långa. 4 foderblad. Vanligtvis 6 ståndare, varav 4 långa och 2 korta. Pistillen sambladig, 1 stift, 1 märke. Blomman en klase som förlängs då frukten bildas.
  • Blad: Strödda. Bladskivan djupt parflikig, tandad, de nedre bladen har breda flikar, längre upp smala linjära flikar.
  • Frukt: 7-10 cm lång, ofta något krokig, styv, utstående skida med flera frön som öppnas på längden och med en ca 0,5 mm lång näbb i spetsen. Skidans skaft 5-10 mm långt, lika tjockt som skidan.
  • Växtplats: Skräpmark, jordhögar, vägrenar, järnvägar, hamnar, industri- och lastningsområden, soptippar, havsstränder.
  • Blomning: Juli-september.

Växter som förgrenar sig så att de bildar ett klot och som rullar över prärien eller öknen i vinden är bekanta för oss åtminstone från westernfilmerna. Sådana växter kallas mark- eller stäpplöpare. Då fröna mognat lossnar växten från roten och förs iväg av vinden, så att fröna sprids längs vägen. En del fleråriga löpare kan till och med slå rot på nytt och fortsätta växa.

Också den ettåriga hamnsenapen sprider sina frön genom att rulla iväg, både i sina hemtrakter i sydöstra Asien och som inkomling överallt i världen – även på Nordamerikas prärier och södra Finlands skräpmarker. Frön har växten gott om, för i de långa skidorna mognar många frön och en rikligt förgrenad växt kan innehålla ett par miljoner frön. Arten har då och då påträffats i vår natur, hitförd i segelfartygens ballastjord åtminstone sedan 1850-talet. Den etablerade sig här då den tagit sig till huvudstadsregionens bangårdar på 1910- och 1920-talet bland spannmål och foder både från Ryssland och Nordamerika.

Arten kan påträffas här och där överallt längs vårt järnvägsnät. De nordligaste fyndplatserna är invid järnvägen i Kemijärvi och t.o.m. ännu längre norrut längs landsvägar dit den spritts med hjälp av trafiken. Arten sprider sig antagligen ännu i Finland, men våra mark och vårt klimat gör att den nog utanför tätorterna förblir ett exotiskt ogräs. Hamnsenapsplantornas storlek och utseende beror mycket på växtplatsens omständigheter – allt från tio centimeter långa dvärgar till två meter höga jättar förekommer. De rikligast förgrenade exemplaren förs iväg av vinden, särskilt på vintern över isen eller skaren.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page