© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Hästsvans

Hippuris vulgaris

  • Familj: Grobladsväxter – Plantaginaceae
    (tidigare Hästsvansväxter – Hippuridaceae)
  • Växtfotm: Flerårig vattenväxt. Rotstock vågrät.
  • Höjd: 10–60 cm. Stjälkar oförgrenade, ihåliga.
  • Blomma: Små, ca. 1 mm, placerade i bladvecken. Hylle förkrympt till ett veck i fruktämnets topp. 1 ståndare och 1 pistill. Märke trådlikt, oförgrenat.
  • Bladen: Oskaftade, helbräddade. Bladskiva syllik–linjär med avsmalnande spets, kal. Bladen kransställda, vanligen 8–12 blad i kransen.
  • Frukten: Tunnlik nöt.
  • Växtplats: Dammar, sjöar, havsvikar, åar, bäckar, diken, våta gropar. Vanligen i grunt vatten, ibland helt under vatten.
  • Blomningstid: Juni–augusti.

Hästsvansar har (Hippuris) spritt sig till alla världsdelar. Släktet omfattar 1–5 arter beroende på avgränsningen. Hästsvansen är en granlik, perenn vattenväxt med ihålig stjälk. Den är ganska allmän men inte speciellt riklig någonstans inom sitt utbredningsområde. Bestånden är vanligtvis små men livskraftiga. Arten växer nära vattenbrynet delvis under, delvis ovan vattenytan. Längre från stranden kan bestånden leva helt under vatten. De små vindpollinerade blommorna utvecklas i bladvecken på växtdelar ovan vattenytan.

Hästsvansen trivs i många olika slags vatten men ofta i kulturpåverkade omgivningar. En svag nedsmutsning tycks rentav gynna arten. Den tolererar olika pH-värden. Det bästa växtunderlaget är mjuka bottnar t.ex. dy och gyttja, t.o.m. torv. Den undviker öppna, blåsiga växtplatser men kan förekomma i strida vattenströmmar.

Två andra hästsvansarter i Finland är den breda hästsvansen (Ishavshästsvans, H. tetraphylla) och mellanhästsvansen (H. x tetraphylla) som växer på havsstränder. I några verk den anses vara en sjävständig art (H. lanceolata). Den breda hästsvansen är fridlyst.

Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page