© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Klibbglim

Silene viscosa

  • Familj: Nejlikväxter – Caryophyllaceae
  • Växtform: 1-årig eller en gång blommande kortlivad flerårig ört.
  • Höjd: 30-60 cm. Stjälken tätt glandelhårig, klibbig.
  • Blomma: Kronan radiärsymmetrisk-något zygomorf, vit-gulskiftande, ca 2-3 cm bred; 5 kronblad, djupt 2-flikiga. Saknar bikrona. Fodret sambladigt, rätt smalt, 5-flikigt, 10-nervigt, tätt glandelhårigt. 10 ståndare. Pistillen sambladig, 3 stift, 3 märken. Blomställningen en lång, cylindrisk, snirklig klase med många blommor.
  • Blad: Motsatta, utan skaft, många till antalet. Bladskivan smalt lansettlik, helbräddad, undulerad.
  • Frukt: Urnliknande, 10-13 mm lång kapsel.
  • Växtplats: Klippskrevor på fågelskär, havsstrandklippor, grusiga strandvallar, båtstränder, ibland ängar och vägrenar.
  • Blomning: Juli-augusti.

Mot hösten utvecklar klibbglim en bladrosett som ligger mot marken, och följande sommar eller ett par år senare utvecklas denna till en stadig, ofta ungefär en halv meter hög planta som sedan blommar. Den rätt långa, ljusliknande blomställningens något gulskiftande vita blommor är tättsittande och klibbglim kan anses vara en av den yttre skärgårdens vackraste växter. Växtens ståtliga utseende lider emellertid något då sommaren framskrider, blommorna vissnar och skräp samt små insekter fastnar på den klibbiga stjälken. Stjälkens uppgift torde också vara att skydda plantan från skadeinsekter och nektartjuvar. Klibbglim pryder hos oss främst ängar och klippskrevor på den yttre skärgårdens skär. Där är det lätt att känna igen den då den reser sig ovanom all övrig växtlighet, där sådan ens finns.

Klibbglim förekommer i första hand på Östeuropas och Västasiens stäpper. Förekomsterna i Östersjöns ytterskärgård är helt isolerade från dessa områden. Omgivningen är ändå liknande: den knappa jordmånen bland klipporna värms effektivt upp, regn förekommer sällan och större delen av växtsäsongen är rätt torr. Det kan hända att klibbglim spridit sig med flyttfåglarna som återvänt från sina övervintringsställen – åtminstone trivs växten i den kväverika jorden som bildas då fåglarna sköter om gödslingen. Dessutom kan man tänka sig att havsströmmarna fört med sig livsdugliga frön från strand till strand. Å andra sidan har man ifrågasatt att arten överhuvudtaget förekommer naturligt i Norden, då den kan ha hamnat här först i samband med sjöfarten.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!


Ilmaistapahtumamme villiyrteistä keskustakirjasto Oodissa - varaa paikkasi Helmetin sivuilta
Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page