f. rosea

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Klippveronika

Veronica fruticans

  • Familj: Grobladsväxter – Plantaginaceae
    (tidigare Flenörtsväxter – Scrophulariaceae)
  • Växtform: Flerårigt ris. Jordstammen horisontell, förgrenad.
  • Höjd: 5–10 cm. Stjälken uppåtstigande, basen vedartad.
  • Blomma: Kronan nästan radiärsymmetisk, mörkblå, 10-15 mm bred, sambladig, 4-flikig, hjullik, kort kronpip. Fodret 4-flikigt, flikarna håriga. 2 ståndare. Pistillen sambladig, 1 märke. Blomställningen en kort toppklase med få blommor, blir längre efter blomningen. Blomskaften längre än stödbladen.
  • Blad: Motsatta, nästan utan skaft. Bladskivan smalt motsatt äggrund, tjock, glänsande, kal eller nästan kal, grunt sågad.
  • Frukt: Oval, urnupen i spetsen, ganska platt, ca 7 mm lång kapsel, längre än fodret, behårad-kal.
  • Växtplats: Grusmark, hällmark, branter, fjällhedar.
  • Blomning: Juli-augusti.

Klippveronikan är fridlyst i hela landet.

För det mesta är det lätt att avgöra ifall en arts stjälk är vedartad eller inte, så det är sällan man ens behöver fundera på vilken grupp arten tillhör. Ibland stöter man ändå på fall där det inte är så lätt att avgöra vilken typ av växt man har framför sig. Klippveronikan är ett sådant halvris, och i och med det skiljer den sig från majoriteten av våra växter. Dess stjälk är vedartad vid basen, men skotten och blomskotten är örtliknande. Utseendet karakteriseras också av de små läderartade bladen och den lilla plantans oproportionerlighet i förhållande till de stora blommorna. Dessa kännetecken är typiska för fjällväxterna, och klippveronikan växer de facto hos oss bara på fjällen i Enontekis, där den är sällsynt. I regel växer den bara ovanför skogsgränsen, men den kan påträffas också i fjällbjörkzonen.

Blommorna gör att man lägger märke till den annars lilla och anspråkslösa klippveronikan. Kronans mörka ränder och ringen runt kronans svalg meddelar insekterna var nektarn finns, medan de stora klarvita ståndarknapparna gör blomman ännu mer lockande. Tack vare de stora blommorna kan man lätt se hur samtliga veronikor anpassat sig efter de insekter som pollinerar dem, nämligen bin och blomflugor. Insekten griper tag i blommans utstående ståndare när den landar och drar ståndarknapparna mot sig. Varje enskild blomma är öppen bara under en dag, men nya blommor öppnar sig under en lång tid så att blomningen varar under hela Lapplands högsommar.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page