© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Korskovall

Melampyrum cristatum

  • Familj: Snyltrotsväxter – Orobanchaceae
    (tidigare Flenörtsväxter – Scrophulariaceae)
  • Växtform: Ettårig ört. Halvparasit.
  • Höjd: 15-40 cm. Stjälk oförgrenad eller förgrenad i den övre delen, korthårig.
  • Blomma: Zygomorf. Krona purpurröd, sambladig, 2-läppig, ca 15 mm lång med ett långt rör. Röret är vanligen böjt. Övre läppen huvartad, tillplattad från sidorna; nedre läppen har 3 flikar; båda läpparna gula. Foder sambladigt, 4-flikigt. 4 ståndare. Pistill sambladig med 1 stift och 2 märken. Blomställning ca 3 cm lång, tät, fyrkantig, uppifrån lik ett kors, toppställd. Ibland finns blomställningar också i ändan på grenarna.
  • Blad: Motsatta, nästan utan skaft. Bladskivan linjär-lansettlik. Blommornas stödblad delvis rödbruna, äggrunda, rännformiga, kamlikt tandade, linjära, helbräddade, med hjärtformad bas och lång spets, snett nedåtväxande.
  • Frukt: Oval, platt, ca 10 mm lång kapsel.
  • Växtplats: Steniga ängssluttningar, torra lundängar, vägrenar.
  • Blomningstid: Juli-augusti.

Korskovall växer på ängar där det kan finnas upp till ett tiotal olika blommor som pockar på insekternas uppmärksamhet. De röda högbladen gör att korskovallen syns bra i mängden av blommor. Man kan i hastigheten blanda samman korskovall med pukvete (M. arvense) som har ett liknande utseende men vars högblad är ännu grannare röda och blomställningen är längre och mer cylinderformad. Det lönar sig för en blomma att satsa på att locka insekter, för ett gott pollineringsresultat är livsviktigt för alla ettåriga växter, dit korskovallen också hör. Korskovallens frön sprids av myror till nya växplatser. I samband med att de äter av elaiosomen, det mjuka, oljehaltiga bihanget som finns i ena ändan av fröet, bär de med sig fröet ett stycke från moderväxten. Dessutom finns det vid basen av högbladen små runda glandelhår som utsöndrar nektar och därigenom kunde tänkas locka myror till de öppna frökapslarna för att hämta mogna frön. Troligen har detta dock ingen större betydelse, normalt samlar myrorna in fröna först efter det att de fallit till marken.

Precis som andra kovallarter är korskovallen en halvparasit som själv kan assimilera men som också suger näring från andra växter. Man ser sällan korskovall i täta bestånd, i så fall skulle de stjäla näring också från varandra. Korskovallen har minskat i Finland, men är ännu rätt allmän på Åland och i mindre utsträckning i Egentliga Finland. Den hittas också i Sääksmäki i Tavastland, där förekomsten kan vara en urgammal invandrare kopplad till Rapola borgberg.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page