Thalictrum minus ssp. kemense Thalictrum minus ssp. kemense

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Kustruta

Thalictrum minus

  • Underarter: Stor kustruta (ssp. minus), Ryssruta (ssp. kemense)
  • Familj: Ranunkelväxter – Ranunculaceae
  • Växtform: Flerårig ört med kort jordstam.
  • Höjd: 40–130 cm. Stjälken förgrenad upptill, med grunda fåror, ibland något glandelhårig.
  • Blomma: Radiärsymmetrisk, gul, ca 1 cm bred. Kronblad saknas. 4-5 foderblad, grönskiftande eller blåröda, faller av tidigt. Ståndarna är flera och ganska upprätta, ståndarsträngarna är gula och ca 5 mm långa, ståndarknapparna ca 3 mm långa och avsmalnande. Flera fria pistiller. Blomställningen är en kort-förgrenad sammansatt kvast som i regel är försedd med blad, och med få eller många upprätta blommor.
  • Blad: Strödda, med skaft och stipler. 3-5 stjälkblad. Bladskivan är triangulär, åtminstone lika bred som den är lång, och 3-4 gånger parbladig. De små bladrosetterna är i regel rätt runda, klargröna och ganska tunna med 3-5 flikar i spetsen. Flikarna är korta och avsmalnande, och hos större blad är de något utåtriktade.
  • Frukt: 2,5-5 mm lång nöt utan skaft, uddspetsad, ibland något knölig, vingad med 8 åsar.
  • Växtplats: Buskage vid åstränder, strandängar. Förekommer också som prydnadsväxt och förvildad på ängar.
  • Blomning: Juli-augusti.

Underarten ryssruta (ssp. kemense) är utrotningshotad och fridlyst i hela landet.

Kustrutan förekommer i ett stort antal olika former, varav en del är svåra att skilja från varandra, och ibland har formerna rent av betraktats som olika arter. Variation inom arten förekommer särskilt i fråga om höjd, blomställningens utseende och nötens storlek. Hos oss förekommer ursprungligen den rätt enhetliga underarten ryssruta (ssp. kemense), som är mycket utbredd. De östligaste förekomsterna finns på Kamtjatka, Kurilerna och i Kina, och utbredningsområdet sträcker sig utan avbrott genom Sibirien och norra Ryssland, till Vita havets och Onegas stränder i väst. I väst finns ryssrutan på en del platser skilda från det huvudsakliga utbredningsområdet, närmare bestämt i Finnmark i Nordnorge samt i Lappland, i Enare och Utsjoki.

Allt som allt finns det ett femtiotal förekomster på 10-50 exemplar av växten i Lappland, och ifall man vill hitta dem har man nytta av uppmärksamhet och god kondition. Då man till exempel rör sig i naturskyddsområdet i Kevo lönar det sig att titta närmare på ryssrutans typiska växtplatser, det vill säga strändernas lundar och buskage. Växten kan visserligen påträffas också längre söderut, på ett par ställen i Mellersta Finland där den förekommer som förvildad trädgårdsväxt vid dikeskanter och på gödselhögar. Det är svårt att gissa sig till odlingsväxtens ursprung, eftersom arten är så mångskiftande. Idag förekommer den knappt i trädgårdarna, även om den är en ståtlig trädgårdsväxt med fina blad. Tidigare användes dessa blad, som påminner något om adiantium, som snittgrönt i buketter.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj
Träd och buskar i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page