© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Lundviva

Primula elatior

  • Familj: Viveväxter – Primulaceae
  • Växtform: Flerårig ört. Jordstam kort, upprätt-snedställd, flergrenad.
  • Höjd: 10-30 cm. Blomstjälk upprätt, bladlös, hårig.
  • Blomma: Radiärsymmetrisk, trattlik. Krona ljusgul , 15–25 mm bred, sambladig, trattlik med smal pip. 5-flikig, flikar urnupna i spetsen. Foder cylindriskt-smalt klocklikt, kantigt, flikarna och kanterna gröna, mellanrummen gulaktiga, flikarna med utdragen spets. 5 ståndare. Pistill uppbyggd av sammanväxta fruktblad, 5-talig med 1 stift. Blomställning tät, ensidig flock med 10-30 blommor i toppen av blomstjälken.
  • Blad: Skaftade, rosettställda blad. Bladskaft vingat, kortare än bladskivan. Bladskivor vanligen ovala med killik eller rund bas, avrundade i spetsen, bladkanten ojämnt trubbsågad, hårig.
  • Frukt: Cylindrisk, 11-15 mm lång kapsel som öppnas i 5 flikar.
  • Växtplats: Gårdsplaner, parker, renar. Även prydnadsväxt.
  • Blomningstid: Maj-juni.

Vivorna utgör ett gott exempel på den stora variationen inom arten när det gäller pistillens och ståndarens längd. Hos de flesta av våra vivor är ståndarknappen och pistillens märke aldrig på samma nivå inne i blommans svalg. Blomman har antingen korta ståndare som räcker upp till halva kronpipen och ett stift som sträcker sig upp till blommans svalg eller så är ståndarknapparna i svalget och det kortare stiftets märke räcker upp till halva kronpipen. Avsikten är här att förhindra självbefruktning: en växt som har långa ståndare sprider inte sitt pollen på den egna blommans märke, utan förs av de pollinerande insekterna till en växt som har långa pistiller och vice versa.

Lundvivan hör, liksom gullvivan, till de växter som blommar tidigt på våren. Den här betydelsen finns också inskriven i det latinska namnet primus, “först”. Arten är allmänt förekommande i naturen i södra Skandinavien, men eftersom det är fråga om en vacker växt, har man börjat odla den i trädgårdar i Finland, därifrån den rymmer ibland då tillfälle ges. I södra Finland trivs den så pass bra att det har uppstått mer eller mindre permanenta bestånd.

Det går lätt att förväxla lundvivan med den naturligt förekommande gullvivan (P. veris). Det smalare fodret med de grönskiftande kanterna skiljer emellertid tydligt lundvivan från gullvivan, som har en vidare, helgul krage. Ett annat kännetecken är bladens form: gullvivans äggrunda bladskiva är bredast nära basen, medan lundvivans ovala bladskiva är bredast på mitten.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page