© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Rödmire

Anagallis arvensis

  • Familj: Viveväxter – Primulaceae
  • Växtform: 1-årig ört.
  • Höjd: 3–40 cm. Stjälken liggande-uppåtstigande, rikt förgrenad vid basen, 4-kantig.
  • Blomma: Radiärsymmetrisk, stjärnlik, tegelröd eller ibland blå, 8-14 mm bred, sambladig, djupt 5-flikig. Fodret flikigt ända till basen, flikarna smala och spetsiga. 5 ståndare. Pistillen sambladig, 1 märke. Blommorna sitter parvis i bladvecken.
  • Blad: Motsatta, utan skaft. Bladskivan äggrund-oval, hårig undertill, försedd med mörka prickar, helbräddad, täthårig, ljus.
  • Frukt: Klotformad, 5 mm lång kapsel, öppnar sig vid skaftet.
  • Växtplats: Trädgårdar, åkrar, vägrenar, skräpmark, lastplatser, ballastplatser. Påträffas då och då som inkomling.
  • Blomning: Juni-september.

Rödmire är ett klent ettårigt ogräs som ofta växer längs med marken och som spritt sig över nästan hela Europa. I Finland har den påträffats här och där, ända upp till polcirkeln. Arten klarar inte konkurrens särskilt bra, så den föredrar platser där växtunderlaget är så gott som fritt från andra växter – sådana platser är till exempel åkrar och trädgårdar, och tidigare även segelfartygens ballastplatser. Hos oss är arten en av många tillfälliga inkomlingar, och verkar inte ha blivit ett permanent inslag i vår flora.

Sin sällsynthet till trots är rödmire en “åkrarnas prydnad” om det vetenskapliga namnet antyder, och även annars en intressant växt. Dess blommor sluter sig redan vid tolvtiden på dagen, vilket gett den det engelska namnet ’John-go-to-bed-at-noon’. De sluter sig också snabbt då det mulnar eller regnväder är i antågande, så rödmire är känd som den fattiges barometer. Arten kan ha både röda och blå blommor, varav de röda är vanligare i södra Europa och de blå längre norrut. Mellaneuropeiska örtmedicinentusiaster påstår att växterna med röd krona lämpar sig särskilt väl för män, medan de blå passar kvinnor bättre. I Finland har man inte använt sig av rödmire i medicinskt syfte, och enligt modern medicin kan detta ha varit ett klokt val: skotten innehåller giftiga saponiner och rötterna cyklamin. En känslig person kan få hudsymptom bara av att röra vid växten.

Släktets andra representant hos oss, knutört (A. minima), är en ännu mindre växt med vita eller ljusröda blommor som trivs på ängar vid havsstranden.

Andra arter i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page