Scilla mischtschenkoana Scilla mischtschenkoana Scilla mischtschenkoana

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Rysk blåstjärna

Othocallis siberica

  • Latinsk synonym: Scilla siberica
  • Familj: Sparrisväxter – Asparagaceae
    (tidigare Hyacintväxter – Hyacinthaceae)
  • Växtform: Flerårig ört. Löken liten, äggformad, med mörkviolett skal.
  • Höjd: 15–25 cm. Stjälken kantig eller flat stängel utan blad.
  • Blomma: Radiärsymmetrisk, himmelblå-mörkblå (sällan vit), 25-30 mm bred, nästan fribladig. 6 hylleblad i två likadana ringar. 6 ståndare, ståndarsträngarna breda, platta. Pistillen uppbyggd av 2 fruktblad, 2-talig, 3 märken. Blomställningen en gles toppklase med 2-5 blommor, blommorna slokande, ibland med små vita stödblad.
  • Blad: I rosett vid basen, 3-5 st. Bladskivan linjärt lansettlik, venhokärkinen??, platt, parallellnervig, helbräddad.
  • Frukt: Bolliknande, 3-rummig 8-10 mm lång kapsel.
  • Växtplats: Trädgårdar, parker, buskage, vägrenar, lövskog. Prydnadsväxt, odlingsrest och förvildad.
  • Blomning: (April–)maj-juni.

Trots sitt vetenskapliga namn härstammar den ryska blåstjärnan från trakter längre söder- och västerut än Sibirien, nämligen västra Asiens skogar och buskmarker. Arten har gjort sig väl hemmastadd hos oss, och dess blommor pryder många gräsmattor och andra områden kring bosättning i Södra Finland. Man började troligtvis odla blåstjärnen relativt sent hos oss, först in på 1800-talet. Arten gjorde sitt intåg i herrgårdarnas och villornas trädgårdar, och kan fortfarande påträffas i rikliga mängder på sådana platser trots att själva byggnaderna är ett minne blott. Senare började också andra än de mest välbärgade odla blåstjärnan, som spred sig till egnahemshusens och stugornas trädgårdar, kolonialträdgårdarna och gravgårdarna – och så småningom ut i naturen.

Den ryska blåstjärnan blommar tidigt om våren, ibland redan i april och maj. Den växer sig inte särskilt hög – ett par decimeter – så den har bråttom att breda ut sig innan den hamnar i skuggan av andra, större växter. Hela växten är giftig och man har bl.a. tillverkat råttgift av den. Liksom många växtgift har blåstjärnans alkaloider både fördelar och nackdelar; rätt doserade har de använts som hjärtmedicin. Det finns många föreställningar förknippade med blåstjärnan, kanske ända från antiken. Släktets vetenskapliga namn syftar på Scylla från den grekiska mytologin – den vackra gudinnan som förvandlades till ett förskräckligt havsmonster. I folktron betraktades blåstjärnan som en häxornas och de onda andarnas växt, som man inte ens vågade stiga på. Och knappast skulle någon vilja trampa ner denna vårens budbärare, vars skönhet man nog vågar njuta av utan rädsla för onda andar.

Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page