© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Saltnarv

Spergularia salina

  • Familj: Nejlikväxter – Caryophyllaceae
  • Växtform: Kortlivad flerårig ört. Roten stadig.
  • Höjd: 5-20 cm. Stjälken liggande-uppåtstigande, rikligt förgrenad, vedartad vid basen, kal-något glandelhårig upptill.
  • Blomma: Kronan radiärsymmetrisk, ljusröd-vit, 5-8 mm bred; 5 kronblad, 2,5-5 mm långa, ungefär lika långa som foderbladen. 5 foderblad, ovala, trubbiga, hinnkantade, mörka vid basen. 2-8 ståndare (sällan 10). Pistillen sambladig, 3 stift, 3 märken. Blommorna enskilt i bladvecken.
  • Blad: Motsatta, utan skaft, med stipler. Bladskivan linjär, trubbig, kort udd, köttig, ljusgrön. Stiplerna brett triangulära, hinnliknande, glänsande, parvis sammanvuxna.
  • Frukt: Äggformad 4-6 mm lång kapsel som öppnar sig i 3 flikar. Fröna vingade-ej vingade.
  • Växtplats: Havsstränder, strandängar, skär, salt jord.
  • Blomning: Juni-september.

Saltnarv växer ofta på skär, stenhögar som sticker upp ur havet och till och med på stenar och grund under vattenytan. Den förankrar sig i klippspringor och mellan stenar – andra platser för rötterna att fästa sig vid finns knappt – med hjälp av sin ovanligt stadiga och långa rot. Växten klarar bra av vågornas kraft, havssaltet och att emellanåt hamna under ytan. På inlandet erbjuder de gyttjiga groparna på strandängarnas nedre delar växtplatser för denna lilla växt som är en svag konkurrent. Särskilt under somrar då vattenytan är låg kan täta narvmattor bildas på leriga och gyttjiga stränder. Arten kan till och med sprida sig nedanom nivån för normalt vattenstån, men då vattnets nivå stiger på hösten förstörs i regel individer som växer där. Saltnarv trivs också i havssträndernas salta jord, som på grund av den täta jorden inte avsaltas av genomträngande regnvatten. På sommaren kan marken torka och salthalten stiga ytterligare, så att ett vitt lager bestående av saltkristaller bildas. Endast få växter trivs i strändernas saltzon, så saltnarv får gott om plats. Då havsvattnets effekt försvagas minskar så småningom de växter som är beroende av saltet i antal, och inlandets skogs- och torvmarksväxtlighet tar över. Då salthalten sjunker för mycket både på havsstrandängarnas övre delar samt saltfattiga vikar och åmynningar försvinner saltnarven. Ibland påträffas den på giftigt sura alunjordar i inlandet, då ofta som enda växtart.

Saltnarvens blommor öppnar sig bara då vädret är soligt. Ibland kan även gröna, oöppnade, kleistogama blommor påträffas och självpollinering torde även annars vara vanligt. Insektpollinering förekommer ändå, något som korsningar mellan olika narvarter bevisar. Samma planta kan utveckla två olika sorters frön: med eller utan hinnkant, varav de förstnämnda lättare sprider sig med vinden.

Det lönar sig att vara noggrann då man identifierar narvar som växer vid havsstranden, eftersom även rödnarv (S. rubra) kan påträffas – å andra sidan kan saltnarv också sporadiskt påträffas en bit in i landet. Man kan skilja åt arterna genom att ta en titt på de hinnartade stiplerna vid bladens bas. Rödnarv är dessutom ofta hårigare och dess blommor har flera ståndare. Även om Finlands flora är väl utforskad kan särskilt de små växterna ännu överraska: först nyligen hittades en tredje narvart på Åland, nämligen havsnarv (S. media). I fråga om stiplerna påminnet havsnarv om saltnarv. Havsnarv har en vid basen tydligare vedartad stjälk och dess blommor har i regel flera ståndare (8-10).

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!


Ilmaistapahtumamme villiyrteistä keskustakirjasto Oodissa - varaa paikkasi Helmetin sivuilta
Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page