© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Snärjmåra

Galium aparine

  • Familj: Mårväxter – Rubiaceae
  • Växtform: 1-årig ört.
  • Höjd: 30–120 cm. Stam vek, fyrkantig, krokhårig.
  • Blomma: Radiärsymmetrisk, fatlik, 1,5–2 mm bred. Vit krona bestående av 4 rundat trekantiga, spetsiga, nedtill sammanväxta blad. Foder saknas. 4 ståndare fästa mellan kronflikarna. Pistill uppbyggd av sammanväxta fruktblad, 2-talig, 2 stift. Blomställningen ett knippe.
  • Bladen: Oskaftade, i krans runt stammen, vanligen 4–8 blad i kransarna. Bladskiva smalt oval, uddspetsad, i kanten och under längs mittnerven krokhårig.
  • Frukten: Krokhårig, 4 mm bred klyvfrukt bestående av två nästan klotrunda delfrukter. Krokborsten har ansvälld bas.
  • Växtplats: Tångvallarvid havsstränder, strandsnår, strandlundar. Även åkrar, kvarnar och lastningsplatser.
  • Blomningstid: Juni–september.

Snärjmåran är en ettårig växt med många raser. I Väst- och Mellaneuropa är den ett ganska besvärligt ogräs. Hos oss är den ovanlig och därför inte av någon större skada för jordbruket. Ursprungliga växtplatser för arten är lundar och strandsnår. Med hjälp av sina krokhårförsedda frukter har snärjmåran spritt sig långt från sina ursprungliga växtplatser.

Småsnärjmåran (G. spurium) som är ett besvärligt ogräs i Finland, påminner mycket om snärjmåran. Arterna kan dock skiljas på att småsnärjmårans kronor är små (ca 1 mm bred) och ofta grönvita. Krokhåren på dess frukter har dessutom inte ansvälld bas.

Bladen hos de i Finland växande mårväxterna ser ut att vara kransställda runt stammen. I verkligheten finns det endast två motsatta blad vid varje stamnod. De övriga bladlika organen är stipler.

Mårorna liknar mycket de närbesläktade färgmårorna (Asperula spp.). Släktena skiljs bäst på kronans form. Färgmårornas kronor är trattlika med lång pip medan mårornas kronor är fatlika eller kort rörformiga.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page