© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Spjutskråp

Petasites spurius

  • Familj: Korgblommiga växter – Asteraceae (Compositae)
  • Växtform: Flerårig ört. De blombärande skotten utvecklas före bladen på våren. Försedd med jordstam.
  • Höjd: 20-45 cm, längre då frukt bildas (blomskott). Stjälkens topp täthårig.
  • Blomma: Tvåbyggare (han- och honblommorna på olika plantor), i Finland bara exemplar med hanblommor. Blommorna bildar blomliknande blomkorgar skyddade av holkfjäll. Blomkorgens blommor ljusgulskiftande, bleknande, kantblommorna tungliknande; diskblommorna trattliknande. 5 ståndare. Pistillen sambladig, 1 stift, 2 märken. Holken 5,5-8 mm lång, holkfjällen mörkt olivgröna-brunskiftande, korthåriga bara på spetsen. 40-70 blomkorgar i en kvastliknande flock.
  • Blad: Strödda. Blomskottets blad utan skaft, de nedersta rännformade, längre upp fjällaktiga, lansettlika, gulgröna eller rödskiftande åtminstone i kanterna. De egentliga bladen har långt skaft, bladskivan brett triangulär, ca 20 cm bred, vid basen 2-4-flikig på båda sidorna, ovanpå kalnande, undertill täthårig, basens flikar utåtriktade.
  • Frukt: Nöt med hårpensel.
  • Växtplats: Havssandstränder.
  • Blomning: Maj.

Spjutskråp är en akut hotad växt.

Arten växer i Finland som etablerad endast på en ö i östra Helsingfors. Beståndet omfattar ca två ar, men verkar bli större. Spjutskråp påträffades hos oss år 1974, men det är okänt varifrån och när den hamnade här. Bitar av dess jordstam kan ha flutit i land på öns sydstrand, och dessa kunde då till exempel härstamma från stränderna till de floder som har sitt utlopp i Finska vikens sydöstra del; å andra sidan har en mängd andra märkvärdiga växter spritt sig till vår natur från gamla villaträdgårdar. Liksom sina släktingar har spjutskråp blomskott och vegetativa skott som utvecklas vid olika tidpunkter. De blombärande skotten skjuter upp ur jorden tidigt på våren, medan de långskaftade bladen utvecklas först under början av sommaren. Många skråp är åtminstone delvis tvåbyggare. I honblommorna är ståndarknapparna outvecklade, vilket även gäller för pistillens fruktämne i hanblommorna. Hos oss har bara exemplar med hanblommor upptäckts, så förekomsten tycks härstamma från en enda individ som bildat kloner. Frön kan därför inte bildas, så arten kan inte lätt sprida sig till nya områden. Skråp sprider sig ändå effektivt med hjälp av jordstammen.

Spjutskråp har även påträffats på Eckerö på Åland på 1930-talet, men denna tillfälliga förekomst försvann. Längs Östersjökusten förekommer arten på många ställen i Danmark och södra Sverige upp till Gotland. Arten är sällsynt i Estland, därifrån den eventuellt kunde sprida sig till våra sandiga havsstränder i syd. Det är lätt att skilja på spjutskråp och pestskråp (P. hybridus), en prydnadsväxt som på vissa ställen tagit sig ut i naturen: blomkorgarna hos spjutskråp är klargula och hos pestskråp röda.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page