Sagina nivalis

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio, Jorma Karjalainen. All rights reserved.

Stennarv

Sagina saginoides

  • Familj: Nejlikväxter – Caryophyllaceae
  • Växtform: Flerårig ört, bildar små mattor.
  • Höjd: 3–10 cm. Stjälken liggande-uppåtstigande, kal, rotar sig.
  • Blomma: Kronan radiärsymmetrisk, vit, ibland rödskiftande, ca 5 mm i diameter; 5 kronblad, 2 mm långa, 5 foderblad, lika långa som kronbladen, brett äggrunda, trubbiga. 10 (ibland 5) ståndare. Pistillen sambladig, 5 stift och märken. Blommorna sitter enskilt. Blom- och frökapselskaften raka (slokande i knoppstadiet). Knopparna klotformade.
  • Blad: Motsatta, utan skaft, parvis hopvuxna vid basen. Bladskivan linjär, trådaktig, helbräddad, kal, mörkgrön med kort udd.
  • Frukt: Avlångt äggformad 3,5 mm lång kapsel, öppnas i 5 flikar, klart längre än fodret.
  • Växtplats: Kalfjällets snölegor, smältvattenmarker, branter, klippavsatser, invid bäckarna och även vid vägarna.
  • Blomning: Juli-augusti.

Till nejlikväxterna hör förutom de vackra glimarterna och ståtliga nejlikorna även ett stort antal små, anspråkslösa och ofta svåridentifierade arter. De har anpassat sig till att leva där större arter inte trivs och där de har tillgång till åtminstone en liten fläck jord. I fjällens extrema miljö finns det många platser där större konkurrenter inte kan bilda en enhetlig matta. Den lilla storleken har här flera fördelar: det är varmare att växa nära marken, utom räckhåll för kalla vindar, och på vintern räcker ett tunt snötäcke till för att isolera växten från den bitande kylan.

Stennarven förekommer hos oss på fjällen i nordvästra Lappland, där man kan hitta den på platser där få andra växter förekommer – snölegor, solifluktionsmarker, branter och bäckstränder. Flest förekomster finns på storfjällen i Enontekis, där den växer både på kalfjället och i björkdungar vid åstränderna. Den finns också på liknande ställen i Utsjoki, och norra Sodankylä har en egen förekomst. De sydligaste växtplatserna finns på Pallastunturi. Dess nära släkting, dvärgnarv (S. nivalis), trivs på liknande områden. Hos stennarven har fodret och kronan fem blad, men hos dvärgnarv har de fyra eller fem.

Förutom narvarna litar också nörlarna på sin storlek som en fördel på kalfjället. Hos oss finns tre arter: fjällnörel (Minuartia biflora), rödnörel (M. rubella) och raknörel (M. stricta). Skrednarv (Arenaria norvegica) och polarnarv (A. pseudofrigida) är också små fjällväxter, men de har större blommor och bredare blad. Skrednarv finns bara på Saana och Malla, polarnarv i Kuusamos och Sallas raviner.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page