© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Stor bockrot

Pimpinella major

  • Familj: Flockblommiga växter – Apiaceae
  • Växtform: Flerårig ört. Rotstammen horisontell-tämligen upprätt.
  • Höjd: 40–100 cm. Stjälkens övre del förgenad, kantig, djupt fårad, vanl. hårlös (ibland hårig vid basen), åtminstone nedre delen ihålig, mellanväggar vid lederna.
  • Blomma: Kronan radiärsymmetrisk, vit-rödskiftande, under 5 mm bred (strålblommorna ofta något zygomorfa); kronblad 5, urnupna i spetsen, spetsen inåtvriden. Fodret rudimentärt. Ståndare 5. Pistillen uppbyggd av 2 fruktblad, –talig, 2 vid basen sammanväxta stift. Blomställningen sammansatt flock, 10-25 sidoflockar. Huvud- och sidoflockarna saknar svepe.
  • Blad: Strödda, skaftade, skaftet rännformat. Lågbladens skiva parbladig, 3-9 bladpar. Bladparen brett ovala-lansettlika med avsmalnande spets, tandade-glesflikiga. Stjälkbladets skiva 2 gånger parbladig, bladparen smalflikiga.
  • Frukt: 2,5–3,5 mm lång klyvfrukt, äggformad, sidorna rätt platta, tvådelad, hårlös, tydlig ås, mörkbrun.
  • Växtplats: Svedjad skog, svedängar, vägkanter, dikesrenar, militära lägerområden, hamnar.
  • Blomning: Juli-augusti.

Den stora bockroten är synnerligen utrotningshotad och fridlyst i hela landet.

I Finland finns antagligen ursprungliga förekomster av stor bockrot endast i Libelits i norra Karelen. Artens förekommer i ryska Karelen, så de enstaka förekomsterna hos oss kan vara en del av artens naturliga utbredning. Åtminstone har den vuxit i området sedan 1868, och det finns knappt någon kunskap om olika växters förekomst i vårt land innan dess. Numera växer den stora bockroten på tre närbelägna ställen i byn Lammu i Libelits, och på några gamla gårdar i Östra Finland, där den tydligen tidigare odlats som prydnads- eller medicinalväxt. De växter som härstammar från odlingar är ofta märkbart större och har rödare blommor – de torde tillhöra en annan stam än de vilda. I vår natur trivs arten bäst i halvöppna områden som använts för traditionellt jordbruk, till exempel svedjad skog, uppröjda lundar, hagmark och ängar. I och med att det traditionella slåtter- och betesjordbruket avvecklats hotas den stora bockroten av att växtplatserna växer igen. Som inkomling har den stora bockroten påträffats i hamnområden och på ställen där tyskarnas läger fanns under kriget, från sydkusten ända till Lappland.

Som namnet antyder kan den stora bockroten växa sig klart större än sin släkting bockroten (P. saxifraga). Dess stjälk är dessutom kantig och har djupa fåror, medan bockrotens är cylindrisk och nästan utan fåror. Fruktens kännetecken är centrala för identifieringen av flockblommiga växter, och bockrotens olika arter är också lättast att känna igen på basis av deras klyvfrukter som mognar på sensommaren: bockrotens frukt är nästan slät, medan den stora bockrotens har en tydlig ås.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page