Galeopsis bifida & Galeopsis speciosa

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Toppdån

Galeopsis bifida

  • Familj: Kransblommiga växter – Lamiaceae (Labiatae)
  • Växtform: 1-årig ört.
  • Höjd: 20–70 cm.
  • Blomma: Zygomorf. Krona vanligen gulvit eller ljusrosa, 2-läppig, hårig, under 15 mm lång. Överläpp välvd, underläpp 3-flikad. Mittfliken längre än bred, ofta välvd, urnupen i spetsen och har en ljusare smal kant. Foder 5-taligt, klocklikt med smala, styva, uddspetsade, håriga och på utsidan glandelhåriga flikar. Glandelhårens knopp ljus. 4 ståndare, varav 2 långa och 2 korta, fästa nära kronpipens mynning. Sambladig pistill uppbyggd av 2 blad. Fruktämne 4-rummigt. 1 stift och 2-flikat märke.
  • Bladen: Motsatta, skaftade. Bladskiva äggrund–brett oval, med utdragen och spetsig spets. Kanten vasst tandad. Blad håriga, under ofta även glandelhåriga.
  • Frukten: Brun, oval, något tillplattad, fyrdelad klyvfrukt.
  • Växtplats: Odlingar, ruderatmarker, vägkanter, hyggen, havsstränder, sandstränder och andra öppna växtplatser.
  • Blomningstid: Juli–september.

Det ettåriga toppdånets ursprungliga stam i Finland skiljer sig från den som ogräs hitkomna stammen på sina gräddfärgade kronor. Den som ursprunglig ansedda rasen växer ofta på havsstränder, t.o.m. i ytterskärgården, men kan även dyka upp på åkrar.

Toppdånet är den enda ursprungliga representanten av sitt släkte i Finland. Arten sprider sig till nya växtplatser fäst i djurens pälsar eller via matsmältningskanalen. Toppdånet är självpollinerat liksom det närstående pipdånet (G. tetrahit). P.g.a. detta korsar sig de två arterna sällan. Arterna kan skiljas från varandra på basen av kronorna. Underläppens mittflik är hos pipdånet fyrkantig med tvär eller rund spets. Ledstyckena på toppdånets stam är hela vägen tätt håriga och glandelhåren under noderna saknas eller har ljusa glandler. Pipdånets ledstycken är från halvvägs nedåt kala eller glest håriga och glandelhåren under noderna har röda glandler.

Dånarterna kan på de fjädernerviga bladen skiljas från plisterarterna (Lamium) vars bladskivor har tydlig nätnervatur. Blombyggnaden skiljer även de två släktena åt. Underläppens sidoflikar är hos plisterarterna små, sammanväxta med mittfliken eller saknas helt.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page