Anemone sylvestris Anemone canadensis

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Trillingsippa

Anemone trifolia

  • Familj: Ranunkelväxter – Ranunculaceae
  • Växtform: Flerårig ört. Rotstammen lång, krypande, gråvit och revlik.
  • Höjd: 15–30 cm. Stjälken oförgrenad, så gott som kal, ofta purpurröd vid basen.
  • Blomma: Hyllet radiärsymmetriskt, vitt eller ljusrödskiftande, 30-43 mm brett. 6-8 kala hylleblad. Flera vita eller blåaktiga ståndare. Flera fria pistiller. Blommorna sitter i regel enskilt.
  • Blad: Enskilt vid basen, inga blad invid blomstjälken, långa skaft, sitter kvar länge. Stjälkbladen i cirkel bestående av 3 blad, kort skaft, mörkgröna. Bladskivan består av 3 småblad, småbladen lansettlika, helbräddade, sågade.
  • Hedelmä: Soikea, hårig, 4–6 mm lång kapsel med kort näbb, flera tillsammans. Fruktställningen upprätt.
  • Växtplats: Lundar, lundliknande åsskogar, särskilt åssluttningar och gropar.
  • Blomning: Maj.

Trillingsippan är fridlyst i hela landet.

Atens naturliga utbredningsområde består av spridda fläckar. Man misstänker att detta speglar artens höga ålder, och den betraktas också som sin grupps äldsta representant. I Eurasien har trillingsippan tre huvudsakliga utbredningsområden, ett i Pyrenéerna i sydvästra Europa, ett annat i södra Alperna i Mellaneuropa och ett tredje i öst, i sydöstra Karpaterna.

År 1929 fann man ett fjärde område där trillingsippan förekommer, i en lundliknande skog i Vääksy i Asikkala. Senare har arten påträffats också annanstans i södra Tavastland. Den här förekomsten, Nordens enda kända, finns på ett område där växtligheten undersökts rätt noggrant. Det finns ingen bra förklaring till att trillingsippan förekommer i Finlands skogar. Naturligtvis är det möjligt att flyttfåglarna varit inblandade, men detta är ändå osannolikt. Botaniker har misstänkt att någon avsiktligt planterat ut trillingsippan, möjligtvis professor J.P. Norrlin vid Helsinfors universitet, en botaniker som intresserade sig för sällsynta växter och vars sommarvilla finns alldeles invid den första fyndplatsen. Utomlands odlas arten i trädgårdar och det har hänt att plantor hamnat hos oss. Som prydnadsväxt odlas också den europeiska tovsippan (A. sylvestris) och den kanadensiska vitsippan (A. Canadensis), som under de rätta förhållandena kan spridas ut i naturen.

I motsats till de mer kända vitsipporna och gulsippornas blad är trillingsippans blad gröna in på hösten. Bladen är mörkgröna med tre småblad, men inte flikiga eller stortandade som hos artens släktingar, utan tätt sågade.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj
Träd och buskar i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page