© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Vägtistel

Cirsium vulgare

  • Familj: Asterväxter – Asteraceae (Compositae)
  • Växtform: 2-årig ört.
  • Höjd: 30–120 cm. Stjälk upprätt, vingad, taggig, ullhårig.
  • Blomma: Halvklotformad, 2–4 cm bred korgblomställning, bestående av många diskblommor (vid vars bas det finns smalflikiga fjäll), skyddad av holkfjäll. Kronor röda, sambladiga, rörformiga, 5-flikiga, 2,5–3,5 cm långa. Foder ombildat till fjäderpensel. 5 ståndare. Ståndarknappar sammanväxta till ett rör runt stiftet. Pistill uppbyggd av 2 fruktblad, 1 stift, 2 märken. Kortsjälkade korgar vanligen ensamma.
  • Bladen: Rosettbladens skaft vingade och taggiga. Bladskiva oval, spetsig, i kanten parflikig eller tandad, ovan tätt kort- och gultaggig, under gråhårig. Oskaftade, parflikiga högblad som är parflikiga, flikarna igen parflikiga. Blad strödda.
  • Frukten: Oval, tillplattad, trubbig, 3,5–5 mm lång nöt. I spetsen 2–3 cm lång fjäderpensel (rest av reducerat foder).
  • Växtplats: Vägkanter, gårdar, torra ängar, betesmarker, ruderatmarker, ibland på hyggen och steniga stränder.
  • Blomningstid: Juli–september.

Vägtisteln är tvåårig och i Finland sitt släktes (Cirsium) sydligaste art. Holkfjällen som omger dess korgblomställning är i flera rader. Fjällen har långt utdragen spets med udd, är spindelvävshåriga, gröna och längs mittnerven gula. Arten har gynnats av bete då alla husdjur med undantag för geten låter bli den. Den klarar sig inte konkurrensen med fleråriga växter i igenväxande hagar. Då bete har minskat, har också vägtisteln blivit ovanligare.

Carduus-tistlarna påminner mycket om Cirsium-tistlarna. De kan skiljas på att de förstnämndas hårpensel består av enkelhår medan de senares består av fjäderhår. Vägtisteln kan skiljas från övriga arter i sitt släkte på att stammen är vingad och att den har taggar på bladens ovansida.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page