© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Vitsenap

Sinapis alba

  • Familj: Korsblommiga växter – Brassicaceae (Cruciferae)
  • Växtform: 1-årig ört.
  • Höjd: 30–60 cm. Stjälken förgrenad, kantig, vanl. klart strävhårig.
  • Blomma: Kronan radiärsymmetrisk, gul, ca 1,5 cm bred; 4 kronblad, 7-10 mm långa. 4 foderblad, utstående. 6 ståndare varav 4 långa och 2 korta. Pistillen sambladig, 1 stift, 1 märke. Blomställningen en klase som förlängs då frukten bildas.
  • Blad: Strödda, med skaft. Bladskivan strävhårig, oregelbundet parflikig, ändfliken stor. Också de översta stjälkbladen klart flikiga.
  • Frukt: Tätt styvhårig, 3-nervig, 2-4 cm lång skida med flera frön, i spetsen en platt, något böjd näbb utan frön, lika lång som resten av skidan. Skidans skaft ca 10 mm långt. Fröna ljusgula.
  • Växtplats: Åkrar, skräpmark, soptippar, trädgårdar, bangårdar. Ibland odlad, odlingsrest eller förvildad.
  • Blomning: Juli-september.

Vitsenapen är varken vanlig eller särskilt sällsynt i Finland. Fröna som mognar i de plattnäbbade skidorna duger som råvara för mild senap, och resten av plantan kan användas som foder. Vitsenapens frön används som hela för att förlänga hållbarheten hos ättika och syrade grönsaker, eftersom de förhindrar att mögel och bakterier bildas. Någon egen smak har de knappt. Senapssmaken uppstår först då de malda fröna blandas med vätska så att deras enzymer frigörs och den starka senapsoljan bildas. Senapens aromer försvinner snabbt och därför används ättika eller citronsyra för att smaken ska bevaras. Om man lagar senap hemma lönar det sig att använda den just efter tillverkningen, utan konserveringsmedel.

Inom senapsindustrin är vitsenapen den klart viktigaste råvaran och senapen i sin tur är en av världens mest använda kryddor. Att odla senap som kryddväxt i Finland har inte varit lönsamt men den har använts som jordförbättrare och för att hålla skadedjur borta, samt till och med som nektarväxt för bin. Nu verkar det ändå som om senapsodlingen hos oss börjar ske också i större skala. Ännu importeras senapen huvudsakligen från Kanada, flera tusen ton varje år.

Paradoxalt nog används inte alls senapssläktets arter för tillverkning av stark senap, utan de tillverkas av fröna hos svartsenap (Brassica nigra) och sareptasenap (B. juncea) som tillhör kålsläktet. Det är möjligt att dessa inkomlingsarter påträffas i Finland men det krävs tur och kunskap för att hitta och identifiera dem. Det är inte ens alltid lätt att skilja på de korsblommiga växternas släkten – ibland har de närstående senaps- och kålväxterna ansetts tillhöra samma släkte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page