0:00
0:00

© Copyright: Bilder: Jari Peltomäki, Simo Mikkonen, M. & W. von Wright: Svenska fåglar (Kansalliskirjasto, The National Library of Finland). Ljudfil: Jan-Erik Bruun. All rights reserved.

Gransångare

Phylloscopus collybita

  • Familj: Lövsångare – Phylloscopidae
  • Allmänna kännetecken: Mycket lik lövsångare i dräkten, men en erfaren fågelskådare kan skilja arterna genom huvudets otydligare teckning, mörkare tarser och den rundare vingspetsen.
  • Storlek: Längd 10–12 cm, vikt 6–9 g.
  • Bo: Oftast på marken, ibland på låg höjd i en undertryckt gran. Bollformad, byggd av torrt gräs och mossa. Fodrat med tunna strån och mörka fjädrar.
  • Häckning: Lägger 4–8 ägg i maj. Honan ruvar, ruvningstid 13–16 dygn. Boungar 13–15 dygn.
  • Utbredning: Häckar i barr- och blandskog från södra Finland upp till Nordbottenområdet. Finlands häckningsbestånd uppskattat till 100.000–150.000 par. Den sibiriska rasen (P. c. tristis) exemplar har påträffats som sällsynta gäster i Finland under hösten.
  • Flyttning: Nattflyttare. Höstflyttning i september-oktober, vårflyttning i april-maj. Övervintrar i tropiska Afrika och Medelhavsländerna.
  • Föda: Ryggradslösa djur.
  • Läten: Ett klent “hyit”. Sången välkänd: “til-talt”.

Gransångaren som hör till Phylloscopussångarna är litet mindre än lövsångaren och blekare till färgen. I sommardräkt har gransångaren bara litet grönaktigt på den gråbruna ryggen och den vitaktiga undersidan är gulskiftande bara på bröstets sidor. På hösten är gransångaren grönare på ryggen och gulare på buken, men ändå blekare än lövsångaren och på buksidorna finns ofta en beige ton. Det säkraste sättet att skilja gransångaren från lövsångaren är på ljudet, de mörkare tarserna, den litet tunnare och mörkare näbben samt på den rundare vingspetsen. Gransångarens tarser är glänsande svartbruna. Näbben är svartbrun, undernäbbroten gulbrun och iris mörkbrun.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page