0:00
0:00

© Copyright: Bilder: Jari Peltomäki, M. & W. von Wright (Kansalliskirjasto, The National Library of Finland). Ljudfil: Jan-Erik Bruun. All rights reserved.

Jaktfalk

Falco rusticolus

  • Familj: Falkfåglar – Falconidae
  • Allmänna kännetecken: En nästan duvhöksstor kraftig falk. Flykten kraftfull, typisk för falkar. Breda vingar, för en falk förhållandevis rundade vingspetsar. Kindfläcken diffusare i jämförelse med pilgrimsfalkens klara vita kind och svarta hätta, mustaschstrecket otydligt.
  • Storlek: Längd 53-63 cm, vingbredd 109-134 cm, vikt 1280-1720 g.
  • Bo: I bergsbrant i gammalt korp- eller fjällvråksbo.
  • Häckning: Lägger 3-5 ägg i början av april. Endast honan ruvar. Ruvningstid 29 dygn. Ungarna flygfärdiga efter 35-42 dygn.
  • Utbredning: Häckar i de lappländska fjällen. Beståndet i Finland beräknat till 25-35 par.
  • Flyttning: En del övervintrar i häckningsområdena, en del (i huvudsak ungfåglar) förflyttar sig söderut; en del till och med till söder om Östersjön.
  • Föda: Fåglar, helst dalripor och fjällripor. Ibland också smågnagare.
  • Läten: Varningsläte ett strävt “kra-kra-kra…”.

En adult jaktfalk liknar en pilgrimsfalk, men är större, har litet längre stjärt och vingarna är bredare vid basen. Dessutom har jaktfalken litet långsammare vingslag än pilgrimsfalken. Jaktfalkens rygg är klart spräcklig, ofta brunaktig, buken är fläckig (inte tydligt tvärrandig) och mustaschstrecket är otydligt, då däremot pilgrimsfalkens mustaschstreck är utpräglat tydligt. Jaktfalkens färger är på det hela taget ljusare än pilgrimsfalkens. Jaktfalkens ungfåglar är bruna på ovansidan och dess mustaschstreck är tydligare jämfört med den adultas. Jaktfalkens tarser är gula(adult) eller gulgrå (ungfågel), näbben är gulaktig vid basen och sedan blåaktig med svart spets, vaxhuden är gul (adult) eller blågrön (ungfågel) och iris är mörk (brun).

Jaktfalken jagar likt pilgrimsfalken genom snabba störtdykningar från ovanom bytet. Enligt falkenerarna är jaktfalkens störtdykning snabbare än pilgrimsfalkens. Jaktfalken slår sitt flygande byte med sådan kraft att bytet faller dött till marken. Under jakten kan jaktfalken också ryttla under korta stunder, men vanligen spanar den över sina jaktmarker genom att flyga på några tiotals meters höjd eller genom att sitta långa tider orörlig på någon utkiksplats.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page