0:00
0:00

© Copyright: Bilder: Jari Peltomäki, Jouko Lehmuskallio, M. & W. von Wright: Svenska fåglar (Kansalliskirjasto, The National Library of Finland). Ljudfil: Jan-Erik Bruun. All rights reserved.

Kungsörn

Aquila chrysaetos

  • Familj: Hökartade rovfåglar – Accipitridae
  • Allmänna kännetecken: Stor, med långa vingar och stjärt. Stjärten ungefär lika lång som vingen är bred (från framkant till bakkant). Under krets- och glidflykt är vingarna i en grund V-ställning.
  • Storlek: Längd 80-93 cm, vingbredd 190-225 cm, vikt hane 3-4,4 kg, hona 3,8-6 kg.
  • Bo: Ofta jättestort risbo (t.o.m. 2 m brett och 3 m högt) ofta i en gammelfura men ibland i annat träd eller på klipphylla. Många alternativbon som används turvis under olika år. Fodrat med ris, gräs, mossa och lav. Boet (också alternativboet) pryds med färska tallkvistar.
  • Häckning: Lägger i början av mars 2-3 (i medeltal 3) ägg, som främst honan ruvar. Ruvningstid 42-45 dygn. Ungarna flygfärdiga efter 68-77 dygn.
  • Utbredning: Häckar från Norra Karelen, Kainuu och Kuusamo till Lappland också i trakten av Suomenselkä. Påträffas också på andra ställen under flyttningen och vintern. Häckar endast i stora skogsområden. Den har förföljts speciellt i renskötselområden, men det förnyade ersättningssystemet har gjort att förföljelsen har upphört nästan helt. Populationen är ca 310-390 par.
  • Flyttning: Höstflyttningen börjar i slutet av september och vårflyttningen i början av mars. Övervintrar i Finland, Baltikum och i Ukraina samt i södra Ryssland.
  • Föda: Däggdjur (små däggdjur upp till storleken för en räv, ett nyfött lamm eller en renkalv), fåglar (från trast till trana och svan) och as.
  • Läten: Har sällan ljud. Ett gällt kjak och måslika kackel.

Den adulta kungsörnen är ljusbrun och hjässan och nacken är guldgula. Vingarnas och stjärtens bakre del är mörkt gråbruna, vingpennorna och stjärtpennornas bas har otydlig bandning av mörkt och ljust. Bröstfläcken, undersidans framkant och mittersta täckare är ofta ljust rödbruna. På överhanden en till storleken varierande vitaktig fläck som består av de innersta och mellersta stora handtäckarna.

Ungfågeln är mera kontrastrikt tecknad än den adulta fågeln. Vingpennorna är jämnt mörkgrå utan randning. På handpennans och delvis på armpennans bas finns en vit fläck och vingens ovan- och undersidas täckare är jämnt svartbruna. Ungfågelns stjärt är vit med ett brett svart ändband. Ungfågelns färgteckning förändras småningom den adultas teckning, men först efter den femte ruggningen får den sin adulta fjäderteckning. Buksidans rostbruna och ryggens rödbruna färg bleknar med åren. Kungsörnens tår är gula och benen är fjäderbeklädda, näbben är svartaktig, vaxhuden gul och iris brun (ungfågel) eller gulröd (adult).

Kungsörnen flyger med kraftfulla, djupa vingslag (6-8 ggr), varefter det följer en några sekunders glidflykt. Under kretsflygning hålls vingarna i grund V-form.

Andra arter i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page