0:00
0:00

© Copyright: Bilder: Jari Peltomäki, Jouko Lehmuskallio. Ljudfil: Jan-Erik Bruun. All rights reserved.

Roskarl

Arenaria interpres

  • Familj: Snäppor – Scolopacidae
  • Allmänna kännetecken: En medelstor, robust vadare med korta ben. Mycket brokig, också i flykten. De mörka vingarna har ett brett vitt vingband, ryggen är till stor del vit, stjärten svartvit. Näbben kort och kilformad.
  • Storlek: Längd 21-24 cm, vingbredd 43-49 cm, vikt 90-128 g.
  • Bo: En grund grop, oftast väl dolt i bergsspricka, under en en, dolt i vegetationen. Fodrat med grässtrån, lav, stickor.
  • Häckning: Lägger 4 ägg i maj. Båda könen ruvar, ruvningstid 22-23 dygn. Ungarna flygfärdiga inom 19-26 dygn. Ungarna borymmare, söker själva sin föda redan som mycket små.
  • Utbredning: Häckar på steniga och klippiga stränder. Finlands häckningsbestånd uppskattat till 4 000-4 500 par.
  • Flyttning: Nattflyttare. Höstflyttning i juli-augusti, återkomst i maj. Övervintrar i västra Afrika.
  • Föda: Ryggradslösa djur, ibland också fågelägg. Söker ofta sin föda genom att vända på stenar (namnet på engelska Turnstone).
  • Läten: Ett gnällande “ti-kuiti-kuiti-kuiti-ti-ti”.

Roskarlen har en kraftig näbb, korta ben och är kompakt till formen, fjäderdräkten är mycket brokig. Bröstet, halsen, och huvudet är brokigt i svart med vitt botten. Ryggen är brokig i rostbrunt och svart. Buken är vit. I flykten ser roskarlen brokig ut i förutnämnda mönster på grund av det vita vingbandet och bakryggen och den svartvita stjärten. Hanen är klarare i färgen än honan. Ungfågeln ger i flykten ett liknande intryck som den adulta roskarlen men den klart roströda färgen saknas och huvudet, bröstet och ryggen är ganska jämnt mörkgråbruna.

Roskarlens tarser är orangeröda (adult) eller brungula (ungfågel). Näbben är svart (adult) eller mörk med gulröd näbbrot (ungfågel). Iris är brun.

Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page