0:00
0:00

© Copyright: Bilder: Jari Peltomäki, Mervi Wahlroos, M. & W. von Wright: Svenska fåglar (Kansalliskirjasto, The National Library of Finland). Ljudfil: Jan-Erik Bruun. All rights reserved.

Törnsångare

Sylvia communis

  • Familj: Sångare – Sylviidae
  • Allmänna kännetecken: En livlig sångare, litet större och med längre stjärt än ärtsångaren. Handpennornas ytterkanter och vingens täckfjädrar till stor del rostbruna. Vitaktig strupe.
  • Storlek: Längd 13–15 cm, vikt 13–21 g.
  • Bo: På marken, lågt i en buske eller i gräsväxter. Byggt av strån, fäst med spindelnät och växtfiber. Fodrat med tagel, hår, rotfibrer och enstaka fjädrar. Hanen bygger flera boförslag av vilka honan väljer ett till häckningen.
  • Häckning: Lägger 3–7 ägg i maj. Båda könen ruvar, ruvningstid 11–13 dygn. Boungar 9–14 dygn.
  • Utbredning: Häckar i Finlands södra och mellersta delar upp till Uleåborg i buskklädda, öppna landskap. Häckningsbeståndet i Finland beräknat till 250.000–400.000 par.
  • Flyttning: Höstflyttning i augusti-september, återkomst i maj-juni. Övervintrar i tropiska Afrika.
  • Föda: Ryggradslösa djur.
  • Läten: En skarp knäppning “zäck”. Sången stram, snabb knyckig rytm.

Det bästa igenkänningstecknet hos törnsångaren i alla dräkter är den roströda vingen. Törnsångaren är slankt byggd med rätt lång stjärt. Strupen är vitaktig med skarp gräns mot de mörka kinderna. I sommardräkt är hanens huvud gråtonat, honans huvud är brunaktigt. Höstfärgade törnsångare är övervägande bruna; huvud och rygg är bruna och buken går i gulbrunt. Törnsångarens tarser är ljusbruna. Näbben är gråaktigt brun och undernäbbens rot ljusröd med en blåaktig skiftning. Iris är grönaktigt eller rödaktigt brun.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page