© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Ängsvide

Salix starkeana

  • Underarter: Ängsvide (ssp. starkeana), Finnvide (ssp. cinerascens)
  • Familj: Videväxter – Salicaceae
  • Växtform och höjd: Buske. 0,3–1 m.
  • Blomma: Hon- och hanblommor i skilda individer. Hängen smala, glesa och med långt småbladigt skaft. Enskilda blommor små, utan hylle i hängefjällens bladveck Hängefjäll smala, gulgröna–mörka, silkeshåriga. 2 ståndare vars strängar är långa och kala, ståndarknappar gula och kala. Pistill sambladig, 2-talig. Fruktämne långskaftat, hårigt.
  • Bladen: Strödda. Kortskaftade och med stipler. Stipler små, sällan stora, äggrunda–njurlika, sågtandade. Bladskiva tunn, 2,5–5 cm lång, brett oval–omvänt äggrund, ofta med sned spets, helbräddad–grunt tandad, ovan glänsande och vanligen kal, under ljust blågrå och med upphöjd nervatur, som ung glest hårig. 5–7 par sidonerver.
  • Knoppar: Rödbruna, glänsande och kala.
  • Frukten: Korthårig kapsel med håriga frön.
  • Växtplats: Svedjemarker, skogsbryn, väg-och åkerrenar, öppna moskogar.
  • Blomningstid: Maj–juni.

Videarterna är insektpollinerade, tvåkönade träd, buskar eller ris. Knopparna har ett knoppfjäll och bladen är helbräddade och försedda med stipler. Blomställningen är ett hänge som faller av i sin helhet. Många videarter korsar sig.

Ängsviden är en låg buske med utstående grenar. Den blommar vid lövsprickningen. Kvistarna är späda, rödbruna eller gulaktiga, kala och fårade under barken. De unga skotten är vanligen glest håriga. Ängsvidens underart, finnvide (S. cinerascens) är vanlig i Kuusamo och norra Finland. Finnviden är något större än ängsviden och den har mer upprätta grenar. Bladen är gråhåriga både ovan och under och också gamla kvistar är håriga.

Man räknar med att det finns 400–500 videarter. De växer i alla världsdelar förutom i Australien och Antarktis. Videarterna påminner såpass mycket till sin byggnad om popplarna (Populus), att man anser att de utvecklats ur poppelliknande stamformer. De videarter som förekom redan under tertiär och som har många ståndare t.ex. jolster (S. pentandra) har flest gemensamma drag med popplarna. Videarter med bara två ståndare i blommorna har tydligen blivit allmänna först efter istidens slut. De flesta arter som växer i Finland hör till denna grupp. Videarterna har ekonomisk betydelse. Man utvinner garvämnen ur dem och använder grenarna till flätarbeten. Dessutom har salicin, utvunnet ur deras bark, använts i medicinskt syfte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page