Häckberberis Häckberberis

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Berberis

Berberis vulgaris

  • Familj: Berberisväxter – Berberidaceae
  • Växtform och höjd: Buske. 1–2 m.
  • Blomma: Radiärsymmetrisk, 6–8 mm bred. Gult hylle bestående av två kransar, 3 blad i den yttre och 6 i den inre. De inre bladen kronbladslika med två glandler vid basen. Vanligen 6 ståndare. Pistillen skenbart entalig med mycket kort stift. Troligen bildad av tre hopväxta fruktblad.
  • Bladen: I långskotten både egentliga blad och tornar. Alla blad i kortskotten vanliga. Bladskiva oval med killik bas, ca. 2 cm lång med vasst tandad kant. I spetsen på bladkantens tänder vanligen en tydlig torn. Tregrenade tornar. Bladen strödda.
  • Frukten: Rött bär med 2 frön.
  • Växtplats: Torra soliga backar och skogsbryn. Prydnadsbuske, odlingsrest och förvildad.
  • Blomningstid: Juni–juli.

Berberisens ursprungliga utbredningsområde omfattar Mellaneuropa, norra och mellersta delarna av Sydeuropa och delar av Östeuropa. Arten har odlats i Norden i hundratals år. Den användes som läkeväxt och kryddväxt, till att framställa träföremål av och som ersättning för citron. Tyvärr är plantskolor numera förbjudna att odla berberis eftersom den är mellanvärd för en rostsvamp som angriper säd.

I Finland hittas ibland som förvildad en annan Berberis-art nämligen häckberberis (B. thunbergii). Denna angrips inte av rostsvamp. Man kan skilja den från berberisen på att den har helbräddade bladkanter.

Linné gav släktnamnet berberis åt dessa arter efter en nordafrikansk nomadstam. Han trodde nämligen att arten härstammade från Afrika. Redan munken Constantinus Africanus på 1100-talet kallade dem i sin flora för Berberis. Denna benämning kan troligen härledas ur ordet barbar. Germanerna, dvs. barbarerna som romarna kallade dem, hade använt berberisen som läkeväxt redan länge.

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page