© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Grönvide

Salix phylicifolia

  • Familj: Videväxter – Salicaceae
  • Växtform och höjd: Buske. (0,5-)2–3 m.
  • Blomma: Han- och honblommor i skilda individer. Hängen upprätta, ganska korta, tätt blommiga, oskaftade eller kortskaftade. Enskilda blommor små, utan hylle, i hängefjällens bladveck. Hängefjäll med rund spets, åtminstone i spetsen mörka, långhåriga. 2 ståndare med kala ståndarsträngar och gula ståndarknappar. Sambladig, 2-talig pistill. Fruktämne hårigt.
  • Bladen: Strödda. Skaftade, vanligen utan stipler. Bladskiva 3–8 cm lång, omvänt äggrund–oval, helbräddad eller grunt tandad, kal, som ung något hårig, ovan mörkgrön och glänsande, under blåaktig. 8–12 par sidonerver.
  • Knoppar: Bruna, vanligen kala och spetsiga.
  • Frukten: Smal, glest hårig nöt. Frön med hårpensel.
  • Växtplats: Stränder, skogskärr, åkerdiken, vägkanter, övergivna åkrar och ängar.
  • Blomningstid: April–maj.

Videarterna är insektpollinerade, tvåkönade träd , buskar eller ris. Knopparna har ett knoppfjäll och bladen är helbräddade och vanligen försedda med stipler. Blomställningen är ett hänge som faller av i sin helhet. Många videarter korsar sig.

Grönviden är en karakteristisk växt i det norra barrskogsbältet. Den är utan tvekan Finlands vanligaste videart. Grönviden växer på många olika slags växtplatser. Den har långa, bruna eller rödaktiga lackglänsande skott. Grönviden blommar på våren före lövsprickningen och ger de bästa “videkissorna”.

Man räknar med att det finns 400–500 videarter. De växer i alla världsdelar förutom i Australien och Antarktis. Videarterna påminner såpass mycket till sin byggnad om popplarna (Populus), att man anser att de utvecklats ur poppelliknande stamformer. De videarter som förekom redan under tertiär och som har många ståndare t.ex. jolster (S. pentandra) har flest gemensamma drag med popplarna. Videarter med bara två ståndare i blommorna har tydligen blivit allmänna först efter istidens slut. De flesta arter som växer i Finland hör till denna grupp. Videarterna har ekonomisk betydelse. Man utvinner garvämnen ur dem och använder grenarna till flätarbeten. Dessutom har salicin, utvunnet ur deras bark, använts i medicinskt syfte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page