© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Hägg

Prunus padus

  • Familj: Rosväxter – Rosaceae
  • Växtform och höjd: Träd. 2–12 m.
  • Blomma: Ganska liten, radiärsymmetrisk, 5-talig och med stark doft. Kronblad vita, sällan röda, fria. Foderflikar korta, trekantiga. Fler än 20 ståndare och 1-talig pistill. Blomställningen en rikblommig hängande klase.
  • Bladen: Bladskivor 5–10 cm långa, ovala, uddspetsiga. Bladkanten fint sågad. Bladet nästan kalt på båda sidor, ibland brunhårig undersida. Tidig höstfärg, ljusgul och röd i olika nyanser. Bladen strödda på årsskotten.
  • Frukten: Svart, glänsande skenfrukt.
  • Växtplats: Lundar, bäckkanter, strandskogar och buskage, skogsbryn. Även som prydnadsträd.
  • Blomningstid: Maj–juli.

Häggsläktet (Prunus) omfattar ca. 200 arter, huvudsakligen från norra halvklotets tempererade områden. Den försommarblommande häggen är krävande vad gäller jordmånen. Den bildar buskar eller flerstammiga träd som också trivs i skuggan. På ställen med dåliga ljusförhållanden blommar den sämre och bildar täta bestånd med hängande grenar. De starkt doftande blommorna lockar insekter, speciellt flugor och bin.

Häggens trä och bark innehåller giftiga glykosider som sönderfaller till bittermandelolja och cyanid (blåsyra). Trädet får sin lukt och smak av detta, vilket fungerar som ett skydd mot djur. Trots detta kan häggen somliga somrar vävas in av häggspinnmalen (Yponomeuta evonymella) och larverna äter sedan upp bladen.

Häggens svarta bär är skarpt söta. De kan användas till att göra en välsmakande likör eller till att färga exempelvis ylle, varvid man får en svag lilafärg. I Fjällappland växer nordhägg (ssp. borealis) som är en underart med behåring och svag blomdoft.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj
Blomväxter i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page