© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Jolster

Salix pentandra

  • Familj: Videväxter – Salicaceae
  • Växtform och höjd: Buske eller träd. 2–14 m.
  • Blomma: Hon- och hanblommor i skilda individer. Hängen håriga. Enskilda blommor små, utan hylle, i hängefjällens bladveck. Hängefjäll gulvita, tidigt avfallande. Vanligen 5 ståndare, ståndarsträngar vithåriga. Sambladig, 2-talig pistill. Torra honhängen kvarsittande på grenar över vintern.
  • Bladen: Strödda. Kortskaftade med stipler. Stipler små, tidigt avfallande. Bladskiva 6–8 cm lång, oval med kort spets, kal, ovan glänsande, under ljus och med 10–12 par sidonerver. Fint glandelhåriga bladkanter.
  • Knoppar: Kala, glänsande, bruna.
  • Frukten: Kal kapsel som öppnas i två flikar. Massor av smala frön med vass spets och hårpensel.
  • Växtplats: Stränder, fuktiga lundar, lundkärr, våta ängsdiken. Ibland som prydnadsbuske.
  • Blomningstid: Juni.

Videarterna är insektpollinerade, tvåkönade träd , buskar eller ris. Knopparna har ett knoppfjäll och bladen är helbräddade och försedda med stipler. Blomställningen är ett hänge som faller av i sin helhet. Många videarter korsar sig.

Jolstern är ganska krävande då det gäller växtplatsen. Den är en stor buske eller ett litet träd med kala, glänsande kvistar. Jolstern blommar först då bladen vuxit sig fullstora.

Man räknar med att det finns 400–500 videarter. De växer i alla världsdelar förutom i Australien och Antarktis. Videarterna påminner så mycket till sin byggnad om popplarna (Populus), att man anser att de utvecklats ur poppelliknande stamformer. De videarter som förekom redan under tertiär och som har många ståndare liksom just jolster eller t.ex. knäckepil (S. fragilis) har mest gemensamma drag med popplarna. Videarter med bara två ståndare i blommorna har tydligen blivit allmänna först efter istidens slut. De flesta arter som växer i Finland hör till denna grupp. Videarterna har ekonomisk betydelse. Man utvinner garvämnen ur dem och använder grenarna till flätarbeten. Dessutom har salicin, utvunnet ur deras bark, använts i medicinskt syfte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page