Salix alba x fragilis Salix alba x fragilis Slideshow

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Knäckepil

Salix euxina

  • Familj: Videväxter – Salicaceae
  • Växtform och höjd: Träd. 6–20 m.
  • Blomma: Hon- och hanblommor i skilda individer. Hängen håriga, långa och smala. Enskilda blommor små, utan hylle, i hängefjällens bladveck. Hängefjäll ljusa, tidigt avfallande. 2 (3) ståndare, ståndarsträngarnas baser håriga. Sambladig, 2-talig pistill.
  • Bladen: Strödda. Skaftade med stipler. Stipler hjärtlika, kala, tidigt avfallande. Bladskiva 10–12 cm lång, smalt elliptisk med utdragen spets, kal, ovan glänsande och mörkgrön, under blågrön med tydliga nerver. 12–15 par sidonerver. Fint glandelhårig kant.
  • Knoppar: Kala, glänsande och bruna.
  • Frukten: Kal kapsel som öppnas med 2 flikar. Frön med hårpensel.
  • Växtplats: Prydnadsträd. Ibland odlingsrest eller förvildad i gamla byar och vid gammal bosättning.
  • Blomningstid: Juni.

Videarterna är insektpollinerade, tvåkönade träd , buskar eller ris. Knopparna har ett knoppfjäll och bladen är helbräddade och försedda med stipler. Blomställningen är ett hänge som faller av i sin helhet. Många videarter korsar sig.

Knäckepilen är inte naturligt förekommande i den finländska floran, utan är ursprungligen ett prydnadsträd. Den har en kraftig stam och blommar först efter lövsprickningen. Grenarna är kala, gulbruna och glänsande. De bryts lätt av vid basen. Terijokipilen (S. e. ‘Bullata’) med sin bollika krona är en förädlad form av knäckepil. Den är ställvis ett mycket populärt prydnadsträd.

Man räknar med att det finns 400–500 videarter. De växer i alla världsdelar förutom i Australien och Antarktis. Videarterna påminner såpass mycket till sin byggnad om popplarna (Populus), att man anser att de utvecklats ur poppelliknande stamformer. De videarter som förekom redan under tertiär och som har många ståndare, t.ex. jolster (S. pentandra), har flest gemensamma drag med popplarna. Videarter med bara två ståndare i blommorna har tydligen blivit allmänna först efter istidens slut. De flesta arter som växer i Finland hör till denna grupp. Videarterna har ekonomisk betydelse. Man utvinner garvämnen ur dem och använder grenarna till flätarbeten. Dessutom har salicin, utvunnet ur deras bark, använts i medicinskt syfte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!

Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page