var. repens var. repens var. repens var. repens var. repens var. repens var. argentea var. argentea ssp. rosmarinifolia ssp. rosmarinifolia ssp. rosmarinifolia ssp. rosmarinifolia

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Krypvide

Salix repens

  • Underarter: Krypvide (ssp. repens var. repens), Sandvide (ssp. repens var. argentea
  • Familj: Videväxter – Salicaceae
  • Växtform och höjd: Buske eller ris. 10–70 cm.
  • Blomma: Hon- och hanblommor i skilda individer. Hängen små, nästan runda med kort, bladigt skaft. Enskilda blommor små, utan hylle, i hängefjällens bladveck. Hängefjäll smala, brunaktiga-rödaktiga, silkeshåriga. 2 ståndare med kala ståndarsträngar och gula ståndarknappar. Pistill sambladig, 2-talig och med långskaftat, kalt–hårigt fruktämne.
  • Bladen: Ofta motsatta. Kortskaftade, utan stipler (krypvide) eller med stipler (sandvide). Bladskiva 1,5–3 cm lång, smalt eller brett omvänt äggrund, ofta med sned spets, ovan grön och senare kal, under tätt hårig, håren glänsande och medhårs. Bladkant knölig och nedvikt. 4–8 par sidonerver.
  • Knoppar: Runda, rödaktiga, kala eller håriga.
  • Frukten: Hårig eller kal kapsel. Frön stavformade och med tät hårpensel.
  • Växtplats: Sandstränder, myrkanter, myrar och kärrängar på tunt torvtäcke, sänkor på sandmoar.
  • Blomningstid: Maj.

Videarterna är insektpollinerade, tvåkönade träd, buskar eller ris. Knopparna har ett knoppfjäll och bladen är helbräddade och försedda med stipler. Blomställningen är ett hänge som faller av i sin helhet. Många videarter korsar sig.

Krypvide är en låg buske eller ett ris som blommar på bar kvist. Den uppfattas som en grupp med två underarter. Krypviden (var. repens) är allmännare, har späda grenar, smalare blad utan stipler och är låg och krypande.

Man räknar med att det finns 400–500 videarter. De växer i alla världsdelar förutom i Australien och Antarktis. Videarterna påminner såpass mycket till sin byggnad om popplarna (Populus), att man anser att de utvecklats ur poppelliknande stamformer. De videarter som förekom redan under tertiär och som har många ståndare t.ex. jolster (S. pentandra) har flest gemensamma drag med popplarna. Videarter med bara två ståndare i blommorna har tydligen blivit allmänna först efter istidens slut. De flesta arter som växer i Finland hör till denna grupp. Videarterna har ekonomisk betydelse. Man utvinner garvämnen ur dem och använder grenarna till flätarbeten. Dessutom har salicin, utvunnet ur deras bark, använts i medicinskt syfte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page