© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Lappvide

Salix lapponum

  • Familj: Videväxter – Salicaceae
  • Växtform och höjd: Buske. 0,5–1(–1,5) m.
  • Blomma: Hon- och hanblommor i skilda individer. Hängen nästan runda, oskaftade. Enskilda blommor små, utan hylle, i hängefjällens bladveck. Hängefjäll smala, mörka, med svart spets, tätt brun- och långhåriga. 2 ståndare vars ståndarsträngar kala och ståndarknappar gula. Sambladig, 2-talig pistill med hårigt fruktämne och långt stift.
  • Bladen: Ganska långskaftade, utan stipler. Bladskiva 3–7 cm lång, oval–smalt oval med utdragen spets, ovan grågrön och skrynklig, under grå, filtaktig och med upphöjda nerver. Bladkant helbräddad eller ibland vid basen grunt tandad, nedvikt. 7–12 par sidonerver. Bladen strödda.
  • Knoppar: Gulbruna, vanligen håriga och med rund spets.
  • Frukten: Rundad, tätt korthårig kapsel med håriga frön.
  • Växtplats: Svämstränder, gräsrika fattigkärr, myrlaggar, videsnår i fjällen.
  • Blomningstid: Maj–juni.

Videarterna är insektpollinerade, tvåkönade träd, buskar eller ris. Knopparna har ett knoppfjäll och bladen är helbräddade och försedda med stipler. Blomställningen är ett hänge som faller av i sin helhet. Många videarter korsar sig.

Lappviden är en upprätt buske med tjocka grenar. Dess gamla grenar är kala medan de unga årsskotten är tätt gråhåriga. Lappviden bildar tillsammans med rip- och ullvide (S. glauca och S. lanata) gråaktiga videbestånd längs bäckar och älvar. Lappviden växer på fuktiga platser och föredrar ställen med strömmande vatten eller där vattnet emellanåt byts ut.

Man räknar med att det finns 400–500 videarter. De växer i alla världsdelar förutom i Australien och Antarktis. Videarterna påminner såpass mycket till sin byggnad om popplarna (Populus), att man anser att de utvecklats ur poppelliknande stamformer. De videarter som förekom redan under tertiär och som har många ståndare t.ex. jolster (S. pentandra) har flest gemensamma drag med popplarna. Videarter med bara två ståndare i blommorna har tydligen blivit allmänna först efter istidens slut. De flesta arter som växer i Finland hör till denna grupp. Videarterna har ekonomisk betydelse. Man utvinner garvämnen ur dem och använder grenarna till flätarbeten. Dessutom har salicin, utvunnet ur deras bark, använts i medicinskt syfte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!


Ilmaistapahtumamme villiyrteistä keskustakirjasto Oodissa - varaa paikkasi Helmetin sivuilta
Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page