© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Sälg

Salix caprea

  • Familj: Videväxter – Salicaceae
  • Växtform och höjd: Stor buske eller träd. 3–10(–15) m.
  • Blomma: Han och honblommor i skilda individer. Hängen med kortbladiga skaft. Enskilda blommor små, utan hylle, i hängefjällens veck. Hängefjäll ovala, mörka, håriga. 2 ståndare med långa ståndarsträngar som har hårig bas och gula, kala ståndarknappar. Pistill sambladig, 2-talig, Fruktämne långskaftat, hårigt.
  • Bladen: Strödda. Ganska långskaftade, med stipler. Stipler stora, njurlika, tandade, glest håriga, tidigt avfallande. Bladskiva 6–10 cm lång, oval-äggrund-omvänt äggrund, ofta med sned spets, tjock, helbräddad-vågig-glest tandad kant, ovan mörkgrön och glest hårig–kal, under grå och tätt korthårig. 6–8(–10) par sidonerver.
  • Knoppar: Gulbruna, håriga eller kala.
  • Frukten: Smal, hårig kapsel. Frön med hårpensel.
  • Växtplats: Friska och lundartade moskogar, lundar, stränder, skogskärr, längs vägar, åkerrenar, diken.
  • Blomningstid: April–maj.

Videarterna är insektpollinerade, tvåkönade träd, buskar eller ris. Knopparna har ett knoppfjäll och bladen är helbräddade och försedda med stipler. Blomställningen är ett hänge som faller av i sin helhet. Många videarter korsar sig.

Sälgen är en stor buske eller ett träd med tät krona. Den blommar på bar kvist. Sälgen växer ensam eller i små grupper i friska och lundartade skogar. Dess grenar är tjocka, ganska sköra och kala, till färgen gulbruna eller grå. Trädformade sälgar har en uppsprucken bark.

Man räknar med att det finns 400–500 videarter. De växer i alla världsdelar förutom i Australien och Antarktis. Videarterna påminner såpass mycket till sin byggnad om popplarna (Populus), att man anser att de utvecklats ur poppelliknande stamformer. De videarter som förekom redan under tertiär och som har många ståndare t.ex. jolster (S. pentandra) har flest gemensamma drag med popplarna. Videarter med bara två ståndare i blommorna har tydligen blivit allmänna först efter istidens slut. De flesta arter som växer i Finland hör till denna grupp. Videarterna har ekonomisk betydelse. Man utvinner garvämnen ur dem och använder grenarna till flätarbeten. Dessutom har salicin, utvunnet ur deras bark, använts i medicinskt syfte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page