ssp. borealis ssp. borealis ssp. borealis

© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Svartvide

Salix myrsinifolia

  • Underarter: Svartvide (ssp. myrsinifolia), Sätervide (ssp. borealis), Ssp. kolaënsis
  • Familj: Videväxter – Salicaceae
  • Växtform och höjd: Buske eller litet träd 2–5 m.
  • Blomma: Hon- och hanblommor i skilda individer. Hängen upprätta, utstående med kort småbladigt skaft. Enskilda blommor små, utan hylle, i hängefjällens bladveck. Hängefjäll smalt ovala, i spetsen mörka, håriga. 2 ståndare, stådarsträngens bas hårig, ståndarknappar gula. Sambladig, 2-talig pistill. Fruktämne långskaftat, hårigt.
  • Bladen: Strödda. Kortskaftade med stipler. Stipler stora, äggrunda–njurlika och med glandelförsedd kant. Bladskiva 4–8 cm lång, oval–äggrund, avlång, ibland omvänt äggrund, grunt tandad kant, kal som ung, glest hårig, ovan grön och glänsande, under matt. 6–8(–11) par sidonerver.
  • Knoppar: Håriga och med trubbig spets.
  • Frukten: Smal, kal kapsel. Frön med hårpensel.
  • Växtplats: Stränder, skogskärr, våta diken, i utkanten av betes- och odlingsmarker.
  • Blomningstid: Maj–juni.

Videarterna är insektpollinerade, tvåkönade träd, buskar eller ris. Knopparna har ett knoppfjäll och bladen är helbräddade och försedda med stipler. Blomställningen är ett hänge som faller av i sin helhet. Många videarter korsar sig.

Svartviden är en krävande stor buske eller ett litet träd som blommar på bar kvist. Äldre kvistar är grönaktiga eller rödbruna, matt glänsande och nästan kala medan de unga skotten är håriga. Svartvidens kvistar och blad är långhåriga och den blommar först efter att bladen slagit ut. Den till utbredningen nordliga underart, sätervide (S. borealis) påminner något om ägentliga svartviden men är vanligen större och mer trädlik. Ännu nordligare är ssp. kolaënsis.

Man räknar med att det finns 400–500 videarter. De växer i alla världsdelar förutom i Australien och Antarktis. Videarterna påminner såpass mycket till sin byggnad om popplarna (Populus), att man anser att de utvecklats ur poppelliknande stamformer. De videarter som förekom redan under tertiär och som har många ståndare t.ex. jolster (S. pentandra) har flest gemensamma drag med popplarna. Videarter med bara två ståndare i blommorna har tydligen blivit allmänna först efter istidens slut. De flesta arter som växer i Finland hör till denna grupp. Videarterna har ekonomisk betydelse. Man utvinner garvämnen ur dem och använder grenarna till flätarbeten. Dessutom har salicin, utvunnet ur deras bark, använts i medicinskt syfte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!


Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page