© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.

Ullvide

Salix lanata

  • Familj: Videväxter – Salicaceae
  • Underarter: Ullvide (ssp. lanata), Glandelvide (ssp. glandulifera)
  • Växtform och höjd: Buske. 0,8–1 m.
  • Blomma: Han- och honblommor i skilda individer. Hängen upprätta, skinande vitludna, i unga hanbuskar guldhåriga, hängeskaft korta. Enskilda blommor små, utan hylle, i hängefjällens bladveck. Hängefjäll spetsiga, mörkbruna, långhåriga. 2 ståndare med långa, kala ståndarsträngar och guldgula ståndarknappar. Sambladig, 2-talig pistill med långt, spetsigt gulgrönt fruktämne.
  • Bladen: Strödda. Skaftade med stipler. Stipler små, äggrunda, helbräddade, tidigt avfallande. Bladskiva helbräddad, 5–8 cm lång, omvänt äggrund eller brett oval, vitluden både ovan och under, under tydlig nervatur. 8–10 par sidonerver.
  • Knoppar: Gulbruna, gråhåriga.
  • Frukten: Smal kal kapsel. Frön med hårpensel.
  • Växtplats: I fjällen i snölegor, fuktiga sluttningar och sänkor, ängar, bäck- och älvkanter, stränder. Sällan som prydnadsväxt. Kalkgynnad.
  • Blomningstid: Maj–juni.

Videarterna är insektpollinerade, tvåkönade träd , buskar eller ris. Knopparna har ett knoppfjäll och bladen är helbräddade och försedda med stipler. Blomställningen är ett hänge som faller av i sin helhet. Många videarter korsar sig.

Ullvide hör tillsammans med rip- och lappvide (S. glauca, S. lapponum) till de gråaktiga videarterna i fjälltrakterna. Ullvide är en krävande tundra- och fjällväxt. Den blommar på våren på bar kvist. Dess stadiga, utstående och bruna grenar är som unga tätt ullhåriga. Underarten glandelvide (ssp. glandulifera) har glandelförsedda bladkanter och stora, länge kvarsittande stipler.

Man räknar med att det finns 400–500 videarter. De växer i alla världsdelar förutom i Australien och Antarktis. Videarterna påminner såpass mycket till sin byggnad om popplarna (Populus), att man anser att de utvecklats ur poppelliknande stamformer. De videarter som förekom redan under tertiär och som har många ståndare t.ex. jolster (S. pentandra) har flest gemensamma drag med popplarna. Videarter med bara två ståndare i blommorna har tydligen blivit allmänna först efter istidens slut. De flesta arter som växer i Finland hör till denna grupp. Videarterna har ekonomisk betydelse. Man utvinner garvämnen ur dem och använder grenarna till flätarbeten. Dessutom har salicin, utvunnet ur deras bark, använts i medicinskt syfte.

Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj

Follow us!



Identifiera arter!

Sivun alkuun / Top of the page