Blodtopp
Sanguisorba officinalis
- Familj: Rosväxter – Rosaceae
- Höjd: 40–80 cm. Stjälk upprätt, förgrenad, kal.
- Blomma: Radiärsymmetrisk, ca. 2 mm bred. Kronblad saknas. 4 röda foderblad radiärsymmetriskt. 4 ståndare och vid basen sambladig, 2-talig pistill. Blomställningen en avlångt, tätt ax, 1–2 cm lång.
- Bladen: Parbladiga med uddblad. Småblad (3–7 st) skaftade, 2–4 cm långa, ovala–smalt elliptiska–äggrunda med hjärtlik bas, sågade, under blågrå, vaxtäckta. Långskaftade blad strödda.
- Frukten: Nöt som skyddas av den urnlika blombasen.
- Växtplats: Åkerrenar, diken och krigstida lagerplatser. Även som prydnadsväxt.
- Blomningstid: Juli–augusti.
Arterna i blodtoppens släkte (Sanguisorba) är perenna, upprätta örter med jordstam. Släktet omfattar ett tiotal arter, de flesta från norra Asien. Blodtoppen är en odlingsrest. Den användes tidigare som medicinal- och prydnadsväxt. De unga bladen smakar något gurka och kan användas i sallader.
Den ovanligare luktsmåborren (Poterium sanguisorba, synonym S. minor) hittas ställvis på Åland och i sydvästra Finland.