Gulsporre
Linaria vulgaris
- Synonym: Sporreblomma
- Familj: Grobladsväxter – Plantaginaceae
(tidigare Flenörtsväxter – Scrophulariaceae) - Växtform: Flerårig ört.
- Höjd: 20–70 cm. Stjälk oförgrenad, mjukhårig.
- Blomma: Zygomorf, gul, 25–30 mm lång, 2-läppig krona med sporre. Överläpp 2-flikig, underläpp 3-flikig, vid underläppens bas en orangefärgad buckla. 4 ståndare varav en tillbakabildad. Pistill uppbyggd av sammanväxta fruktblad, 2-talig med 1 stift. Blomställningen en lång rikblommig klase.
- Bladen: Oskaftade, linjära, spetsiga och med nedvikt kant. Nedre blad motsatta. övre blad strödda.
- Frukten: Nästan rund kapsel, 5–10 mm. Frö disklikt, vingat.
- Växtplats: Sand- och grushavsstränder, berghällar, vägrenar, torra ruderatmarker, åkrar och åkerrenar, vallar.
- Blomningstid: Juli–september.
Det finns speciellt många arter från gulsporresläktet (Linaria) i västra Asien och i medelhavsländerna. Många av dem är i någon mån kulturföljeslagare.
Gulsporren är en flerårig ört med grov jordstam. Sporreblomman, som den även kallas, blommar på vägrenar ännu sent om hösten. I Finland hör gulsporre ursprungligen hemma på steniga havsstränder. P.g.a. sin skönhet har den ofta flyttats till trädgårdar och den vägen börjat sprida sig till de inre delarna av landet.